Nr: 220

Jag bryr mig inte särskilt mycket om nyårsfirande, men litta trevligt vill man ju ha det. Kanske mysa litta med pojkvännen, äta fläskfilé och panna cotta. Nej förlåt, nu raljerar jag visst igen. Men ändå. Förra nyår lagade vi massa mat och jag harvade i köket hela dagen och i år när vi började planera menyn så kände jag bara att att näe jag orkar inte. Jag känner inte alls för att laga mat och hålla på, jag vill bara softa och dricka bubbel och kanske glo på Sound of Music (trots att den går på en reklamkanal, arrgh quelle helgerån) medan jag äter upp det sista av julens fruktkaka. Och sen vill jag äta snittar och dricka mer bubbel och kanske spela TP och spana på fyrverkerier från balkongen och skåla in det nya året. Så det ska vi göra. Exakt det. Det är ju inte sus och dus precis men gud vad jag längtar.

Nr: 219

Jag fick en julklappspeng och den spenderades igår, på underkläder på Monki. Det var typ fem-sex år sen det hände och ja vad kan jag säga annat än att det var välbehövligt. Så nu har jag fina underkläder i spets, till och med matchande par, amehherregö, men det sorgliga är att jag hara bara skräp att ha på ovanpå det här tjusiga. Känns liksom lite fel också att dra på sig fina underkläder när resten är så fult och degigt och räligt. Man kanske borde raka benen, det var väl ett halvår sen det hände senast. Och lite nyårsfin vill man ju ändå vara, eller vad säger ni?

Nr: 218

Idag tänkte jag: Gode tid jag hoppas innerligt att jag inte halkar och bryter benet eller stukar foten för då kommer jag att få skämmas på sjukan för mina fötter är HEMSKA. Note to self: ett fotbad och lite pedikyr vore kanske på sin plats.

Nr: 217

Wazzzuuup lovers? Haft en bra julhelg? Ni vet ju vad jag brukar syssla med under julen, marsipan, yadiyadi, gamla filmer, yadiyadi, hänga med familjen. Ungefär så. Ni har hör det förut. Hade jag det bra? Ja. Behöver jag gå på diet? Ja.

Nr: 216

Igår satt jag och läste en bok när Musse, som satt bredvid och meckade med sin första hjälpen-väska som han är möcket, möcket nöjd med, sa "Älskling, jag tror att jag ska gå och stryka mina bandage...". Alltså han är så rörande och bedårande söt att jag dör ibland. Stryka bandage till förbandsväskan, jag dånar. Den där väskan alltså, den är fullproppad med gasbinda och blodstillande vadd och tryckförband och grejjer och jag lovar, jag lovar, att han kommer att ta med den i bilen när han åker upp till Småland över julen. Gode tid. Jag hotade med att skaffa en blogg som heter Saker Musse säger. Jag undrar om jag inte ska göra slag i saken.

Nr: 215

Men alltså det är så tragiskt, jag är ett sådant miffo. Låt mig berätta varför. Det var rena rama SNÖKAOSET i Malmö igår men yours truly tänkte att det var ett utmärkt tillfälle att fixa den sista julshoppningen för "då är det inte så mycket folk ute". Det var ju givetvis lika mycket folk ute som vanligt men det som jag inte fattar är att trots att det snöade och blåste rejält så såg alla andra ut som om de inte bekoms av det, de var helt normala medan jag var en vandrande snöboll. Och så fort jag kom in i en affär så smälte all snön och droppade från baskern ned i pannan och glasögonen och fortsatte ned från näsan och allt var blött och jag skulle hålla ordning på haldsukar och vantar och väskor som halkade ned och glasögonen satt på nästippen och svettig och varm blev jag och håret spretade ut från baskern och jag kände mig som en hundrafemtiokilofettis i en porslingsbutik medan de andra såg ut som om de inte ens märkte av snön. Hur är det möjligt? Hur? Jag fattar inte, men det måste innebära att det är mig det är fel på. Det är jag som är den konstiga, det är ni som är normala. Så kändes det. Oh well, jag är väl i och för sig van vi det här laget, om man säger. Men ändå, någon enda gång skulle jag vilja se normal ut, litta samlad och sansad. Det är väl ändå inte att begära för mycket? Näe det tycker jag inte att det är. Faktiskt.

Nr: 214

Men hörrni, No Egg, så jäkla bra! Jag köpte det på Astrid och aporna härförleden, äggersättning i pulverform. Fab. Funkar döbra att baka på och att göra pannkakor på och att ha i biffar och grejjer. Dessutom, du har alltid ägg hemma, och det är billigt. Jag är så himla nöjd. Och du slipper tänka på ledsna hönor. Syrran köpte yogatabletter som var helt veganska, "because animals like to feel good to", som det stod på burken. Det tänker jag på ofta.

Nr: 213

Var spikmattan förra årets julklapp? Jag har i alla fall upptäckt den nu. Har så himla ont i ryggen jämt nuförtin. Kassa skor och en usel väska som alltid är för tung kombinerat med värdo hållning har helt gjort slut på min rygg. Så jag provade lillsyrrans spikis. Och sen har jag lånat storsyrrans. Igår gick jag och lade mig med den och senaste Bang och låg och läste ganska länge. Och det är döskönt och funkar, ryggen känns lite bättre. Tills jag ställer mig vid min trettiotalslåga diskbänk och diskar och bakar schackrutor (som blev mycket lyckade) och diskar igen och grejjar. Idag blir det mandelfalafflar till julen. Sen ska det göras fetaost- och dadelpiroger till söndagens adventsfirande. En kaka ska fixas också, eftersom broren har fyllt år. Jag bah "Jag vill göra, jag vill göra, får jag göra tårtan?". Det blir chokladtårta med chokladmoussefyllning och chokladglasyr. Jag har velat göra en sådan i en evighet, men det är bara efter eget huvud så det kan klart bli helt misslyckat, det vet man ju inte. Blir den bra får ni kanske se en bild. Men i alla fall, jag får ont i ryggen bara jag tänker på det här. Fast en chokladmoussetårta är ju värd lite ryggont, känner jag. Det är smällar man får ta, n'est-ce pas?

Nr: 212

Haha Musse alltså, han är för skön. Igår när vi käkade så bah "Ja just det, vi ska ju ut och äta på lördag, det har vi glömt. Jaja vi får se om det blir något...". Alltså bah "Ehh det blir ju något om du ringer och bokar". Annars inte. Jaja det spelar mig ingen roll vad vi gör, jag är med på hämtpizza och skumpers också, jag är liksom inte den som är den. Men ändå. Litta initiativ hade ju inte varit fel. Ibland.

Nr: 211

Jag är inte din projektledare. Så tänker jag ofta, även om jag inte säger det, till Musse. Jag är trött på att vara den som alltid bestämmer och tar tag i saker och sådär. Och det ligger ju i min läggning, jag är ju sådan, men jag försöker att streta emot. Försöker bli lite mer laissez-faire. Även om dte är svårt. Men i detta ingår nu att nej, jag tänker inte påpeka att julkorten som jag köpte för att Musse tyckte att det vore trevligt att skicka dylika, och som nu ligger på hans köksbord bland all annan bråte, måste skrivas och skickas i veckan om de skall komma fram i tid. Och jag tänker inte säga att det är läge att ringa och boka bord om vi, som vi tänkte istället för att ge varandra julklappar, ska gå ut och käka på lördag. Jag sa det förra veckan och då var det då rakt inte läge att ringa och boka, så då får han ju göra det när han tycker att det passar. Är jag rädd för att det här innebär att inga julkort kommer att bli skickade och att inget bord kommer att bokas? Svar: ja. Men ändå, jag ska hålla tand för tunga och sluta lägga mig i allting och sluta att ha tusen åsikter om allt och sluta planera och rodda och grejja med allt.

Men gode Moses vad svårt det är.

Nr: 210

Den här bilden gör mig yr av glädje! Yr, säger jag er. Åh Maud!

Nr: 209

Det här tar ändå priset: par som gör en Facebook-profil till sitt ofödda barn. Det är sant jag såg det precis. Amehherregudjagdööör. Bah välkommen till livet dina päron är pucko. Sucks to be you.

Nr: 208

Jag har glömt berätta, jag gjorde något trevligt i helgen. Jo men det händer faktisk, trot den som vill. Vi var ute och käkade med brf-styrelsen, en väldigt välförtjänt middag ska jag säga er. Jag hade ju peppat hela veckan och läst menyn femton gånger också, så svältfödd är jag på restaurangbesök. Det är baske mig sorgligt. Men hörrni, det fabulösa i att säga "Jag tar ett glas bubbel till" inte en utan flera gånger, utan att behöva tänka på plånboken, det skojar man inte bort i första taget. Så värt alltså.

Nr: 207

Är ledsen. Och fattig. Och har ont i hjärtat.

Nr: 206

Idag har jag sagt "Hej och välkommen" till vinterns första självspricka i tummen. Förra året gjorde den väl mig sällskap i sisådär ett par månader. Sköj. Och sexigt.

Nr: 205

Igår satt jag och lekte och gjorde spellistor på Spottan, nu har jag tre listor och typ fyra timmar julmusik. Så jäla gött. Älskar julmusik. Älskar julen. Tycker att det ska börja julas på allvar så fort december för entré. Min bästa julmusik är croonervarianten, med Perry Como och Dean Martin och Bing Crosby, älskart. Har redan nu börjat peppa för den obligatoriska tittningen på White Christmas. Jag menar, allt annat går åt helvete men julen är mysig. Liksom.