onsdag 28 september 2011

Nr: 362

Ungefär en gång vart tredje år sådär köper jag nya skor. Skor är 1) dyrt och 2) svårt. Oftast tycker jag att allt är fult. Jag vägrar klack, tycker att det är dölöjligt, och jag vill ha något som är lite lagom herr-igt men inte för klumpigt och grovt. Nu kommer jag att säga det värsta ord jag vet nämligen ordet "nätt", åh gode tid det är hemskt men en enkel, nätt lite herr-betonad svart sko, hur svårt kan det vara? Köpte ett par idag i alla fall, svart kängor. Dör lite på att det är skinn, vill ju verkligen inte det men vafan allt är ju i skinn! Det känns inte alls bra. Kommer troligen att lämna tillbaka dom. Och säkert ångra det också. Det här är anledningen till att jag aldrig handlar skor. Och vinterstövlar sen, don't get me started. Kommer be till skogudarna att skomakaren för tredje gången kan laga mina stövlar som jag köpte på Humana för tre år sen och som är dom bästa stövlar jag någonsin haft, dom är fula och vinröda och ser ut som gamla ryska militärstövlar och är så kalasvarma att det finns inte. Om inte skomakaren kan rädda dom får det bli silvertejp. Jag skojar inte.

Nr: 361

En helt vanlig onsdag - man tvättar, har ringt lite samtal och ska gå till bibblan och lämna tillbaka böcker. Och sen bara känslan av "Men guuuuud ge mig bubbel!". Är liksom konstant, den tanken. Den känslan.

lördag 24 september 2011

Nr: 360

Arrgggghh jag är så vrång idag. Orkar inte plugga, jag vill inte plugga men måste och jag sov för länge och jag hatar att sova länge och morr vad jag är sur. Jaja orka.

Musse har förresten väldigt konstiga referensramar, nyss fick jag höra att jag såg ut som en blåmes. Jag tror att det innebär att han hänger lite för mycket på naturfotosajter. Gode. Tid.

fredag 23 september 2011

Nr: 359

Alltså jag har världens bästa syrror, vi säger jämt att "Guud vad hade vi gjort utan varandra?". Jag vet verkligen inte det, vad hade vi gjort? Vill inte ens tänka på det. Och vi har en ständigt pågående mejlkonversation på Facebook. Så en dag när jag hade varit offline större delen av dagen för seminarier och annat skoj så loggar jag in på Fejjan och ser att dom har hunnit skicka tio mejl under den tiden. Älsk på det.

onsdag 14 september 2011

Nr: 358

Även om det är ofint kommer jag att slå på min egen trumma i det här inlägget också, det vill säga jag tänker skryta lite mer. För igår när jag innan seminariet (som jag har haft ont i magen för hela helgen och jag kunde inte sova på natten mot igår, var helt nervös) stod och pratade med kursläraren som mejlade så rart så kom en av mina gamla lärare förbi och bah "Get her to finish, she's fantastic!" till nya läraren som bah "i know". Och jag bah "Iiiihhh!". Kändes det bra? Ja väldigt. Betänk nu att jag behöver sådant här. För normala och lyckade människor betyder dylikt antagligen ingenting alls. För mig betyder det jättemycket.

I alla fall, nu pluggar jag. Gick just iväg för att handla godis. Det finns få saker jag är så dålig på som att handla godis. gör det aldrig och när jag väl gör det blir det aldrig bra. Numera är det mest eftersom allt mitt bästa godis innehåller gelatin, vilket innebär att jag inte äter det längre. har varit sugen på sura bumlingar i en evighet men när jag väl står framför lösgodiset ser allt alltid så äckligt ut och det är dyrt och onödigt så jag kom hem från affären med ett kilo morötter, ett kilo lök, tre citroner och fem kokoschokladgrejer som jag inte ens är sugen på. Varför gör man sånt? Rättelse, varför gör jag sånt? Orka. Kommer jag att äta dom? Såklart. Är fortfarande sugen på sura bumlingar. Givetvis.

lördag 10 september 2011

Nr: 357

Ahhhhhh jag blev helt gråtfärdig när jag nyss kollade min inbox och hade fått det här mejlet från den ena läraren:

Ville också säga att det är väldigt roligt att du går kursen. Det är väldigt givande som lärare att ha en sådan elev som du som vill något och som lägger ner den tid det tar att tillägna sig ny kunskap.

Ahhhh det kan vara något av det finaste jag har varit med om, döör lite. Om han bara visste att det enda jag kände efter senaste träffen var att "Näe jag vill inte gå kursen den är hemsk och jag är dum".

Det enda minuset: nu måste jag verkligen kunna säga något vettigt på tisdag om dom helt obegripliga texterna som är på den nivån att jag blir glad och förvånad dom gånger under läsningen som jag hittar en mening där jag faktiskt förstår alla orden. Alltså vad är det med filosofer som hittar på egna ord och begrepp? Arrgghh! Men ni hajjar pressen va? Gode. Tid.

PS: Maja, det går bra att säga "Vad var det jag sa?". Vassego.

PS2: Kan inte låta bli att tänka att det egentligen är så att han kände att jag var, ehh ska vi säga mindre begåvad, och behövde lite uppmuntran. Oavsett var det ju jätterart.

Nr: 356

På sistone har jag vid ett flertal tillfällen tänkt på mig själv som medelålders och funnit det betryggande. Det känns liksom stabilt och trösterikt. Här gör vi oss inga illusioner om ungdom längre, nej'rå vettni. Igår infann sig känslan av att vara inte bara medelålders utan medelklass när jag vid halv sex-snåret stod i ostbutiken och kramade min kölapp tillsammans med alla andra som var ute efter "en god bit ost till fredagsvinet". Så satt vi där sen, Musse och jag, och pratade om vår ost och vårt vin och vad som var godast till vilken ost och Musse bah "Inser du vilka borgarbrackor vi låter som...?". Man bah "if the shoe fits" liksom. Jag har inga problem med att vara brogarbracka. Petit bourgeois - c'est moi! Och medelålders, glöm inte det.

fredag 9 september 2011

Nr: 355

Sen igår har jag dividerat med mig själv huruvida jag skulle dammsuga och städa idag eller låta Musse ta det på lördag istället. Var och såg Prins Charles känsla på teatern igår, det kan eventuellt ha lite med saken att göra. Det är alltid jag som städar. Inte för att jag tror att Musse förväntar sig det, men jag är hemma på dagarna mer än vad han är och jag hatar stök och jag tycker om att ha fint hemma. Han å sin sida är en slarver som nog inte ens tänker tanken att man skulle kunna städa. Alls. Jag städar alltid på fredagar. Känner mig som en sån looser när jag skriver det nu alltså, bara totalt ohippa typer "gör fredagsfint". Gode. Tid. Vad blir det härnäst? Vitt vin och räkor? Tacopaj och fredagsmys? Döööör. Anyhoow jag tänkte att ost och bubbel är ju gott även om det är damm på golvet men sen klarade jag det bara inte och var tvungen att ta fram dammsugaren. Jag KAN inte komma hem på fredagen och ha det o-fint, det går bara inte. Näe. Musse får ta badrummet och återvinningen imorn. Därmed basta.

torsdag 8 september 2011

Nr: 354

Och ständigt denna känsla: Guuuuud vad jag behöver en drink.

Nej inte en, flera!

Nr: 353

Dock, jag tänker fortfarande ta upp det hemska seminariemisslyckandet med min terapeut nästa vecka. Tro inget annat.

Nr: 352

Dagen började verkligen kasst igår, jag var fortfarande sur över det usla seminariet och kände mig dum och misslyckad och inte blev humöret bättre av att läsa en text om vilken det enda jag tänkte var "Det här är skräp". Alltså riktigt hemskt franskt poststrukturalistiskt intellektuellt skräp som inte handlar om att förmedla kunskap utan bara om att visa upp sig. Arggh hatar. Men sen tog jag mig samman och gick iväg och gjorde en (halv intervju) och pratade med trevliga människor och hade möte och åh så möcket bättre det kändes då. Ännu bättre sen när Musse och jag hade vår tv-kvällsdejt med the Hour och True Blood. Älskar The Hour! Musse är också helt hooked. Jag propagerar för att han ska anamma klädstilen, han hade varit så snögg i kavaj och kanske en fluga. Idag ska jag iväg på gratsiteater med två nya väninnor, åh så himla toppen! Jag tänker strunta i att seminariet var dumt och tänka att jag går där för min skull inte deras och om jag lär mig något är det bra jag struntar i vad dom tycker. Det här tänker jag förtvivlat fortsätta att intala mig, vi får väl se hur bra det går.

På minussidan: Jag har ont i huvudet och tror att jag har dubbelsidig hjärntumör. Inte så sköj.

onsdag 7 september 2011

Nr: 351

Undrar ju ibland lite varför man går upp alls på morgnarna. Idag: halsont och huvudvärk och möts av P1:s nyhetssänding där det rapporteras att Sveriges herrfotbollslandslag i något sammanhang uppenbarligen har vunnit över San Marino med 5-0. Alltså man tycker ju att det kanke är dags för lite självkritik när det enda lag man kan vinna över är ett som består av deltidsarbetande posttjänstemän och poliser från landet, men det är kanske bara jag.

Seminariet igår då, undrar ni? Hur gick det? Jaa det hade gått avsevärt bättre om den andra deltagaren hade gjort sitt jobb och läst texterna hon också så att jag hade sluppit den inte så glada överraskningen när ena läraren vänder sig till mig och bah "Well then why don't you start by presenting the texts and central themes and....". Tack för den. Gjorde väl inte bort mig totalt men var heller inte jättebra. Hatar. Satt på tåget hem sen och bah "Man får lov att misslyckas, man får lov att misslyckas, det är helt okej att inte vara jättebra jämt, det här ska jag prata med terapeuten om nästa vecka, man får lov att misslyckas". Ja ni hajar. Sen fick jag panik när tåget oväntat stannade i tunneln, just efter att jag hade tänkt på hur mycket jag gillar citytunneln. Så värd dag.

Idag: Vill äta ostbågar och glo på tv-deckare. Den känslan. Istället: Läsa en text av Derrida, göra en intervju till min uppsats, ha ett möte. Inga jävla ostbågar i sikte. Är jag nöjd med det? Heeeeeell no.

tisdag 6 september 2011

Nr: 350

Jag kokar ris och har ingen aning om hur länge det har kokat, det puttrar på och jag sitter vid dattan. Förbereder mig inför ett seminarium. Uppenbarligen blir vi två deltagare idag, wohoo! Drabbas jämt av att jag inte läser igenom saker, och eftersom jag inte läste instruktionerna om att skriva "1-2 page reaction papers" inför varje tillfälle så har jag skrivit sex sidor med någon sorts sammanfattning plus egna reflektioner. Håhåjaja. Har ingen aning om nivån heller och tycker att min engelska helt plötsligt är kalasdålig. Sitter som ett frågetecken hela tiden och skriver dit svenska ord som jag sen tänker ersätta med rätt ord på engelska. Det slutade med att jag raderade en hel mening bara för enkelhetens skull, kom inte på vad ordet jag sökte hette. Men neje. Det var ju det jag visste, jag har blivit dum. Hoppas innerligt på det där utlovade seminarievinet alltså, mest så att dom kanske glömmer hur kass jag är. Håhåjaja igen.

måndag 5 september 2011

Nr: 349

Rapport från Helvetet: Kunde inte stå emot Hemköps tillbud på två paket riskakor för en tia. Fick också vara sådär tantig och påpeka för Anders i kassan (jaaaa jag är på Hemköp alldels för ofta så vaddå då?) att dom var med i veckans reklamblad och således var extra billiga. Känns alltid bra att vara den som är den. Nu försöker jag låta bli att hetsäta. Går sådär.

Dagen inleddes med att Musse, lite innan sju, glatt väckte mig med pincetten i högsta hugg och bad mig kolla efter fästingar på hans rygg. Själv hade han tagit bort två. Ameh åhhhh så går det när han sitter ute i skogen och spanar på djur en hel söndag. Fästingar! I mitt hem! Arrgghhh!

torsdag 1 september 2011

Nr: 348

En sak som man kanske inte kan säga utan att låta smått rasistisk men på fullaste allvar - jag gick förbi en asiatisk man på stan innan och bah "Åh vad jag blev sugen på sushi och ris mmmmm....". Kan också säga att det är inte första gången det händer. Och alltid bara med asiater. Knäppo.

Nr: 347

Det är helt fånigt jag veeet men nu börjar jag se det som ett gott omen varje gång jag får morgonsällskap av Tiger. Alla dagar när han har varit där har blivit bra dagar. Alltså det är lite stört, katten sitter i sitt köksfönster på andra sidan gården och heter såklart inte Tiger men den är randig och orange och så söt och jag blir på ricko så himla glad när han dyker upp där. Han var där imorse och nu sitter han där igen och håller mig sällskap när jag äter min försenade frukostgröt. Och hittills har dagen varit bra, tackar som frågar.