Nr: 199

Jag har en sån dag idag, en såndär hopplös dag när jag bara inte vet vad jag ska ta mig till med mig själv. Hela förra veckan var jag så himla bra och satt på bibblan dagarna i ända och skrev och läste men sen så bah dyker känslan av hopplöshet upp och liksom "Äsch det blir ju ändå inget". Den känslan. Ska dessutom ha uppsatsmöte imorn och det gör mig alltid helt förlamad av rädsla och otillräcklighet. Gruppmöte, no less, så jag fär nöjet att skämmas inte bara inför professorn utan även inför åtta-tio stycken andra studenter. Åh det är sannerligen de stunderna i livet jag lever för. När jag får känna mig exakt så dum som jag vet att jag är. The joy!