Nr: 426

Musse är i Hamburg på jobbresa så syrran förbarmade sig över mig igår och bjöd hem på käk och te och samkväm. Efter maten kollade vi på 50/50 med Joseph Gordon Levitt och jag mejlade Musse bah "Vi kollade på film med din kille fniss fniss". Han är (inte så hemligt) förälskad i JGL, jag vet ju det. Och han är jättebra och dösnygg så jag förstår honom, verkligen. Jag är också förtjust. Han har bra smak i karlar, min karl.

Nr: 425

En väääldigt jobbig grej: jag kan inte dricka skumpers längre. Hur har det gått till, undrar ni? Alltså syrrans bröllop var något av ett veritabelt skumpaslag, det var så möcket champagne så det är ett under att någon av oss kom hem alls. Och yours truly drack sin beskärda del, och kanske mer än så. Jag trodde att det skulle gå över efter en vecka typ, det gör det ju alltid och första reaktionen dan efter är ju alltid "Jag ska ALDRIG mer dricka". Men fortfarande kan jag inte med det och nu har det snart gått två månader det vill säga en hel evighet i skumpatid. Jag pinade pliktskyldigast i mig typ ett och ett halvt litet glas på nyår, och fick ner något glas nu i helgen, men det är baske mig inte mer än så. Innan vi bestämde att vi skulle gifta oss sa jag bara på skämt typ att "Ja när jag gifter mig önskar jag mig bara en sak, en flaska Krug". Det har jag ju tagit tillbaka nu ska ni veta, med emfas. Jag vill inte se en flaska skumpers. Nästan så är det. En jobbig grej är att det är lite svårt att bräcka ett champagnebröllop. Folk minns ju sådant, och en kompis sa precis det också "Hur ska ni kunna toppa det?". Jag bah "Åh naj vet inte. Med kattungar?".

Nr: 424

Igår googlade jag "nageltrång", bara för att vi pratade om det här. Det räcker väl med att säga att det rekommenderas inte.

Nr: 423

Jaja jag sa ju att jag inte hade tid med er men jag kokar te just nu så då FÅR jag sitta vid dattan ett ögonblick. Igår försökte jag peppa Musse att skriva sin sista uppsats, precis som jag är han värdelös och har inte gjort den. Jag håller i och för sig på, han har bara lagt ned det. Med tanke på hur smart han är är det så dumt att han inte gör det så att han kan göra något kul och bra sen, istället för sitta på ett kontor och göra tråkiga saker, vilket är vad han gör nu. Jag vet att han vill göra något vettigt, något värdefullt, inte något bara för att. Så i alla fall, jag försökte peppa honom och jag sa att jag vill inte tjata men att jag vill att han ska göra det. Till sist bah "Jag kan hjälpa dig, jag kan skriva den åt dig". Vi är bra på precis motsatta saker. Musse är en överdängare på att analysera och diskutera, men inte så haj på att skriva, han har inte så mycket känsla för det. Jag är - som ni ju vet vid det här laget - kass på det mesta förutom att skriva, det är typ det enda jag är bra på. Men helt ärligt, jag menade det verkligen. Jag kan spökskriva hans uppsats, om han bara tar tag i den. Ållright nu har tevattnet kokat upp så nu ska jag göra mer pepparmyntste och fortsätta med skrivandet, som jag ju är så fantaaaaastiskt bra på. Jo tjena.

Nr: 422

Förresten, en sak till bara: det enda, enda försonande med Mildred Pierce var ju slutscenen när Mildreds karl Bert (en av få sympatiska karaktärer faktiskt, sin inledande otrohet till trots) säger "To hell with her" om deras hemska dotter Veda. "To hell with her." Fan vad gött det kändes.

Nr: 421

Skor var det ja, som utlovat. Jag köpte dylika i torsdags eller när det nu var, det är ju av mindre vikt när så låtom oss strunta i det exakta inköpstillfället. Anyhooow, bröllopsskor var det. Skor är det jag har svårast för att hitta, tycker alltid att allt är 1) urfult 2) obekvämt och 3) dyrt. Men i alla fall, något måste jag ju ha på mig på begivenheterna. Min vana trogen drog jag ju i reamöget istället för vårnyheterna, och hittade ett par världsafina skor i grå mocka med kilklack. Inte tantiga, lite åt det hippa hållet. Gah! Clutch your pearls ladies! Jag har ju en beef med klack, tycker att det är mesigt, men dom här, dör så fina. Trodde att Musse skulle opponera sig och tycka att dom var lite konstiga, men han tyckte att jag var kalasfin, bless his little heart. Enda abret, dom trycker väldans på vad jag tror är ett nageltrång. (Mina innerliga ursäkter för osexigheten.) Provade dom i fem minuter hemma i fredags, sen hade jag vrålont i ena stortån hela kvällen. Kan ju bli ett litet bekymmer, om man säger. Musse får bära mig till rådhuset. Eller nej det löser sig nog på annat sätt, syrran har erbjudit sig att pimpa sin vita traktor till Volvo och köra oss i den! Hon har förresten föredömliga idéer till mottagningen, som skall vara hemma hos henne och hennes man. Senast vi pratades vid nämndes bland annat ballonger, serpentiner, små undulater samt att alla ska få en kattunge när dom går. Sånt gillar jag. Initiativ och engagemang. Det kan bara bli bra. Hon har fått fria händer. Så om någon vet några kattungar som behöver ett nytt hem så holler at me.

Nr: 420

Igår åkte Musse och jag tåg efter en helg i hans föräldrahem. Vi bytte i Alvesta och där passade Musse på att frekventera den lokala Pressbyrån och köpa en cola (nej jag menar en kåcka!) och ett skotte. Skotte är ett märkligt choklad, med russin, men whatevs. I alla fall, sen på tåget ställde han sin colaflaska på bordet och placerade den ena chokladbiten ovanpå flaskan. En sekund efter att jag yttrade orden "Alltså den kommer ju att ramla ned därifrån" så ramlade chokladen ned på det smutsiga tåggolvet. But of course, liksom. Jag tog upp den och trotsade Musses order om att slänga den och la den i väskan. Tänkte att "imorn när jag sitter och skriver kommer den att göra plågan lite lättare". Och jomenvisst, jag har just druckit te och ätit en halv smutsig skotte. Är mycket nöjd. Slut på meddelande.

Har mycket att prata med er om efter helgen, men vi får ta det lite senare. Jag måste faktiskt jobba lite också, har inte tid att skvallra på blöggen hur mycket som helst alltså. För närvarande får ni nöja er med ett tråkigt inlägg om skor. Det kommer snart.

Nr: 419

En högst oroväckande sak - min engelska är så sjuuuukt dålig. Alltså jag är sjukt bra på att läsa och förstå och skriva engelska men gode tid jag suger så på att tala det. Blev approcherad av en kvinna som behövde vägbeskrivning härom dagen och det stod liksom bara helt still "Ehhhhh....????". Jag vet inte vad det är som händer, det är som om hjärnan bara stängs av, det kommer liksom inget alls. Har ju länge misstänkt att jag blir dummare för varje dag som går. Jag anför det här som bevis på att jag har rätt.

Nr: 418

Musse har varit lite krasslig. Härom dagen satt han i soffan iförd sin "mussepåse" vilket är en filtklädd presenningspåse som han har när han smyger på djur i skogen. Men den tog han på sig nu, för värmen. Det prasslade så att jag inte hörde tv:n. "Dra upp huvan, älskling" sa han till mig eftersom hans armar var instoppade. Gode tid.

Nr: 417

Saker vi gillar att göra: titta på gammalt mög. Lump, det vill säga. Tänkte gå till en loppis igår. Sen bah, det snöregnade och vi blev blöta. istället för loppis gick vi in om ett kondis och köpte semlor. Sen gick vi hem, löste korsordet i en Svensk damtidning, åt bakelser och lyssnade på Cole Porter. Sen såg vi på Beginners i sängen. Den var lite långsamt, men trevlig. Precis som söndagen i övrigt.

Nr: 416

Vi köpte ett bord på en auktion i Lund förra lördagen. Ett stort runt soffbord i pelarmodell fast inte så delikat utan mer stabilt. Lite inlägg i skivan. Först såg det knas ut när vi hade fått in det, men nu, jag bara älskar det. Vi är helt kära i vårt bord, det är så sjuuuukt fint. Första kvällen ställde vi oss och bara tittade på det, innan vi gick och lade oss. Det är så gött att vara materialist ibland, krävs inte så mycket mer än ett gammalt slitet bord som ingen annan ville ha (det enda vi hade råd att ropa på var sådant mög) för att man ska bli lycklig. Om allt ändå vore så enkelt.

Nr: 415

Förresten, det ska inte bli en jämrans bröllopsblögg av det här nu, men en sak. Musse är mycket förgrymmad över det faktum att min ena syrra och hennes karl hann före oss och gifte sig i december. Det fick honom att accelerera lite och mantrat nu är "Vi måste slå dom". Det, känner jag, är helt rätt inställning.

Nr: 414

Angående det här med den förestående vigseln, jag tar det som ett incitament att gå till Humana och dra i deras trasor varje dag. Tänker att jag behöver något dels till festligheterna och dels till resan. Vill ju vara fin när vi spankulerar i Prag och Budapest. Just nu spanar jag på en fin ljusgul morgonrock. Älskar morgonrockar. Tänker att jag kommer att komma hem med massa gammalt mög innan april är här. Stackars Musse. Vi var på Myrorna och jag drog i kavajer och ville få honom att prova och han bah "Blir du ledsen om jag inte handlar mina kläder second hand?". Varpå jag kände mig nödgad att fråga "Blir du ledsen för att jag handlar alla mina kläder second hand?". Svaret var nej från honom. Fast jag tycker i ärlighetens namn att det är tråkigt att han inte ens vill titta på loppiskläder. Särskilt när de gäller kavajer, för gamla är möcket snyggare, nyproducerade ytterkläder på kedjorna är så sablans fula och själlösa. Men det sa jag förstås inte.

Nr: 413

Två saker jag ofta tänker:

1. Ett barn skulle ha det så bra hos Musse och mig.

2. Det är så jävla orättvist.

Alltså jag hatar allt gnäll om "Åh det är så orättvist" om vad det än gäller, som att alla ska ha exakt lika mycket av allt alltid. Nej så funkar det inte. Men ändå, kan inte komma ifrån den känslan. När jag ser idioter som inte borde få ha barn alls. När kompisar blir med barn men inte vill ha det och jag bara tänker att "Åh men det kunde kommit till mig, jag skulle ha blivit så glad!". När jag blir jätteglad för någon annan som väntar barn, alltså supersegamegaglad men sen ändå står där själv och gråter ned i diskvattnet för att jag har fått mens, igen. Då känns det bara så jävla orättvist. Om ni förstår.

Nr: 412

Tittar någon på Mildred Pierce? Och gillar den? Efter all hajp väntade jag mig ett smärre mästerverk, istället finns det nog inte en karaktär jag inte tycker illa om. Skulle kanske vara Melissa Leo, grannen, bara för att hon är så bra. (Såg Frozen river för ett tag sen och blev helt fast för henne, hon var så sjuuuukt bra.) Men annars, Mildred är ett mesigt mähä och hennes hemska stycke till dotter skulle ju behöva ett rejält kok stryk. Jag förstår mig inte på karaktärerna. Vem skulle stå ut med en så hemsk dotter? Mildred bara mesar, och tycker typ synd om sin dotter. Jag sitter och bah "Wooot?". Förstår ej.

Nr: 411

Jobbigt läge när man tvingas dela torkrum med en granne och jag måste skämmas för våra sorgliga underkläder. Hoppas innerligt att hon inte tittade närmare på våra urtvättade och trasiga bomullskallingar och underböxor. För dom tål verkligen ingen noggrann granskning. Jag har underkläder som är tio år gamla och helt genomtrasiga efter alla tvättar men tänker ändå att "Aja dom är bra att ha". Och använder dom. Tanken att köpa nya har inte riktigt slagit mig.

Nr: 410

Musse och jag har bokat ett datum i rådhuset. I april. Jag ska ha mormors vigselring. Den är sjuttio år gammal nästan exakt. Så kan det gå.

Nr: 409

Igår köpte jag en kappa, ännu en. Alltså min kappfaibless, den måste underhållas. En tjusig vårkappa som eventuellt kan vara en sofistiqué morgonrock, i härligt Ture Sventon-rutigt. Den kommer sportas i till exempel Prag, dit Musse och jag planerar en tågtripp i april. Min dröm har länge varit att åka tåg i Europa, har dock aldrig gjort det. Avgjort på tiden, tycker jag.

Igår så jag Our idiot brother. Den var söt, men framför allt bekräftade den min oehrört stora kärlek till Emily Mortimer. Älskar henne, hon är så bra. I filmen om mig skulle valet stå mellan henne och Maggie G som leading lady.

Älskar förresten att komma hem från en middag med mina systrar och så ligger Musse i sängen och dattar och så borstar jag tänderna medan vi pratar om grejer vi vill ha på en auktion vi ska på på lördag, det är sån lyx liksom, att ha det så bra.