Det finns få saker som får mig att känna mig så dum som när automatiska dörrar inte öppnas. Innan på mataffären, skulle gå ut och bah dörren öppnar sig inte när jag kommer fram. Det känns liksom som höjden av förnedring när inte ens en automatisk dörr känns vid mig, då är man inte en människa som imponerar precis.
Jag hade handlat till en adventsbjdning, i alla fall, det var vad jag gjorde på affären. Men det är alltid samma sak, först känns det kalaskul och jag planerar och pratar med Musse och "Vi ska göra det och ha det så" och sen känner jag mig som en idiot som gör just det, som planerar och tycker att det ska bli kul för det blir säkert dåligt och ingen annan lägger ned så mycket tid och energi på att bestämma vilka snittar dom ska ha och då känner jag mig som en fåne och tänker att jag gör det bara för att mitt liv är så tomt. Så måste det vara.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
men hallååå, blir tokig! skrev just en kommentar men vips var den borta... suck, kram
Kram!
För det första, det är urcharmigt att lägga energi på bjudningar och planera långt i förväg vad man ska ha för snittar, det blir ju så mycket roligare då!!
För det andra, jag äälskar att du också säger "på" affären, jag trodde jag var den enda och folk rättar mig jämt, "det heter I affären". Bah! jag tänker minsann aldrig sluta säga "på"!
Blir du rättad? Klart att det heter "på affären", duh.
Massa pussar!
Skicka en kommentar