Men alltså förlåt för tystnaden. Jag var på Öland för en lite minisemester och nu håller jag på med min ansökan och till helgen ska jag till Fräckastan. Lilla blöggen kommer ikläm då förstår ni.
Pratade med en bekant innan och var tvungen att säga vad jag gör för tillfället det vill säga pysslar med ansökan och varje gång är det som ett ticks, jag bara måste lägga till "Alltså jag kommer ju inte att få tjänsten men.....". Hjälp. Musse läste igår. Jag bah "Men hatar du mig nu för att jag är dum i huvudet? Vill du skiljas för att jag är så dålig?". Han svarade "Nej" på båda frågorna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
En av de bästa grejerna med att ha träffat dig på riktigt nu är att jag HÖR dig säga grejerna du skriver att du säger till Musse, och det låter så himla gulligt.
"Hatar du mig för att jag är dum i huvudet" Hihihihi.
Hahaha stackars dig som hör mig nu, är min första tanke!
Är det en doktorandtjänst du söker?
Jess det är det! Ångesten! Känns verkligen som att blotta sin själ och vänta på att bli förkastad som ointressant!
Skicka en kommentar