Jobbig grej med våren

Snart är det dags för småskor och tights. Det innebär en och en enda sak - att jag måste åtgärda vinterpälsen och börja ägna mig åt det absolut tråkigaste jag vet: att raka benen. Dör på det. Aptrist. Jag har lagt ned att raka mig under armarna för länge sen, för helt ärligt så tycker jag att det ser helt okej ut. Lite fint. Det är inte fult i alla fall. Och så blir jag lite motvalls ibland eftersom jag stör mig på att allt måste fiffas och fixas. Hemska tanke om det syns att man är människa liksom. Det är en av anledningarna till att jag inte målar naglarna. Om inte ens mina fingernaglar är okej som de är, vad är det då liksom? Dessutom, jag passar inte i det, det är obekvämt och naglarna blir fula av det. Sen är jag ju lat också och avskyr saker som måste hållas efter. Det var en av anledningarna till att jag slutade färga håret. Orka hålla på med det liksom. En annan anledning var alla göttiga kemikalier som finns i hårfärg. Och att jag gillar min egen hårfärg, även om den inte är spexigast i stan. Och igen, varför måste man göra om allt, kan inte något få vara bra som det är? Oh well whatevs. Tycker dock att det är fint med målade tånaglar, även på mig, så jag är ju sådär skönt inkonsekvent som vanligt. Men benen, åh gode tid. Benen, mina vänner. Jag har riktigt fula ben till att börja med och pälsen gör ju inte saken bättre. Ergo: de måste rakas. Inte idag. Men snart. Vi är INTE roade.