Som att ha en egen naturdokumentär utanför köksfönstret

För den som undrar, måsarna är kvar på gården. Två måsungar. Den ena haltar lite. Förra veckan skickade jag in en ansökan om "skadedjursdecimering" och kände mig som Hitler, men det är inget att göra sa dom. Vi får vänta ut dom. Och de är så gölliga att jag döör lite. De har blivit ganska stora nu men mamman matar de fortfarande och på kvällarna kan man se två små gråa dunhögar som kurar ihop sig på gräsmattan och jag får ont i magen så söta är dom. Särskilt den lille som haltar. Åhhh mitt hjärta brister. Hoppas att de blir stora snart och flyger för jag klarar inte mycket mer.