Dill! Tabasco! Åh.
Något jag inte älskar sådär värst mycket:
Mig själv. Är dum och ful. Trots det dricker jag Rosita. När jag sa att jag inte förtjänade en drink eftersom jag är just dum och ful sa syrran att "Men behöver man inte uppmuntran då?". Så Rosita it is. Jag behöver väääldigt mycket uppmuntran.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Vet inte om jag vågar säga detta, men sötaste grannen ringde just på dörren och överlämnade en kasse till mig, -" jag ska åka till skärgården imorgon, vill du ha detta?" Och vad var det? Jo, gårdagens ost!! Finaste söta Mary! Tittade på klockan, nej jag hinner inte till brevlådan... Åh jag som ville att du skulle ha den imorgon till ytterligare en rosita...
Dum o ful??? DU är vårt lilla ljus ju!! Mitt ljus i allt mörker.
Det är vetenskapligt bevisat att man kommer längre med uppmuntran än med straff! SÅ det så. Ta en drink till så glömmer du att du är ful och dum!
OMEH! Du skriver grymt och som ingen annan. Det är få förunnat. Cheerio!
Ni är så rara! Från djupet av min hopplösa själ: tack!
Skicka en kommentar