Me, myself and I

Musse och jag är inte, som man skulle kunna förledas att tro, sammanväxta vid höften, utan gör ibland saker utan varandra. Jo, liksom Fantomen ibland går på gatorna som en vanlig man så går även Musse och Mary på gatorna utan att hålla varandra i handen. Who knew? Nu ska jag ju inte ljuga, oftast innebär det ju dock att jag gör tråkiga saker som typ går på bibblan eller handlar på Hemköp all alone men ibland, ibland mina vänner, så är jag litta social och träffar människor. Umgås. Går på lokal. Med eller utan Musse. Nu senast utan. Och det var så jäkla skönt. Faktiskt. Inte för att det inte är kul när han är med, för det är det, men för att det var så skönt att bara få vara Mary utan att vara en del av ett präktigt par. För vi är liksom alltid gullegullparet i bekantskapskretsen. Och det är väl trevligt i och för sig, ofta tycker jag om det jättemycket, men ibland, åhh att få vara bara Mary. Så himla skönt. Added bonus: man kan flörta. Om man vill. Det ville inte jag (se anledning i inlägget nedan), men bara tanken att jag kunde, om jag ville, åh det kändes bra. Mer än bra.