måndag 20 februari 2012

Nr: 460

Det enda bra med släkthemskheterna är att jag, inte för att det behövs men ändå, inser hur mycket jag älskar min fantastiska familj. Den är inte stor men det räcker och blir över.

Måste delge er några godbitar från min mors Facebook-aktiviteter. På min inrådan skaffade mor Facebook, för jag tänkte att hon skulle gilla att se vad vi pysslar med där (haha ja jag tror mycket om oss!) och det är en succé för framför allt oss som får ta del av moderns kommentarer och uppdateringar. De är alltid fab. Imorse pratade hon om "en kaffetår till, någon form av frisyr, några stänk Karl Lagerfelt bakom öronen" vilket roade mig enormt, särskilt det om frisyren. Och såhär kommenterade hon min ena systers statusuppdatering som handlade om ett gäng livliga sjuåringar som syrran hade haft hand om: "Sy in massa lavendel i kjolfållen och börja med en liten dans så tror jag lugnet lägger sig". Jag förstår på allvar inte vad hon menar men jag finner det fantastiskt. Börja med en liten dans, alltså jag dör så underbart. idag fick jag igen fråga om hon var på lyset, fast jag vet att hon inte dricker, bara för att hon är så skönt flummig att hon allt som oftast känns lite pårökt. Det här är ju ändock kvinnan som körde från Malmö till Lund utan att märka att ena glaset i glasögonen hade ramlat ur. "Ja jag tyckte att det kändes lite konstigt men..." var hennes kommentar till det...

2 kommentarer:

Annis sa...

Alltså, ÄLSKA vår mor. Det där är ju dock inte den enda bra brillhistorian. Det finns ju också den gången då hon hade glömt sina brills hemmma och då hon såg en poliskontroll snodde åt sig lillsyrrans brills varpå INGEN av dem såg något. LÖVS IT. Fnissar just nu för mig själv.

(Jag tänker att här finns en lysande möjlighet att skapa en ny slags Gits Olsson?)

Mary sa...

I knows, det är hilaroius.

Barbs Olsson! Ja! Vi skriver! Ska bara komma på en bra pesudonym.