Nr: 532

Igår, till min broccolisoppslunch, så lyssnade jag på Mona Masris radioreportage Ingen är vän med en fattig. Jag vill väldigt gärna säga något om det. Men just nu sitter jag på balkongen och dricker bobbel medan maken svär över pastadegen så jag känner att det får vänta till ett annat tillfälle. Imöra kanske. För ibland kan även förlorare som jag ha det oförskämt och helt oförtjänt bra, och då är det inte riktigt läge att rasa över mänsklighetens tillkortakommanden.