fredag 23 april 2010
Du är vad du äter
Det värsta jag vet är människor som skall berätta för andra hur de ska leva. Pracka på andra sina åsikter. Var förnumstiga. Hatart intensivt. Jag är verkligen inte sån själv. Hoppas jag i alla fall. Att jag ofta förfäras och förvånas över allehanda dumheter sommänniskor gör och säger och tycker är för mig ingen motsägelse. jag tycker kanske att du är dum i huvudet eller har helt jävla tokfel, men jag tänker inte försöka få dig att leva ditt liv på mitt sätt. Även om jag givetvis tror att det hade varit "bättre". Lev och låt leva är vad jag försöker ha som filosofi. Alla är vi olika. Socialt sett är det ju ett bra drag, men vad händer om man faktiskt tror på något? På allvar? På sistone känner jag mer och mer hur mitt tålamod tryter. Till exempel, jag tycker att det är riktigt dumt att äta kött. På allvar. Näe du kan inte försvara en helt genomvidrig köttindustri där djur plågas och behandlas som bildelar bara för att det är "Gött med en beff på fredagskvällen". Det är inte okej. Värst är de som säger sig vara djurvänner och blir upprörda när något larm avslöjar att slaktdjuren inte har det så jävla spexigt. För det första: om du äter djur är du inte djurvän i min bok. För det andra: var det något nytt?. Näe, det var det ju inte. Ingen kan väl på allvar tro att djur vars livsändamål är att bli inpackad i plast och hamna i ICAs kyldisk på det mest kostnadseffektiva sättet har det bra? Eller? Och för att inte vara en hycklare så kan jag säga att jag älskar fisk, verkligen älskar fisk, men det är slut med det. Länge har jag försökt undvika det så mycket som möjligt, men nu är det verkligen fini. Ingen mer fisk. Fisk är också djur, också kött. Och jag är inte vegetarian för att "det är synd om djuren", jag är det för att jag tycker att det är moraliskt förkastligt att äta andra varelser. Att behandla dom så som vi gör. Att jag sen finner kött motbjudande, och har gjort så länge, är ju en helt annan sak. Och jag känner verkligen för det här men det går emot hela min natur att missionera och pracka på folk mina åsikter. De är ju bara mina och låt vara relevanta för mig, men inte för någon annan. Hur gör man då? Jag vet inte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar