Gröna febern

Jag vet om att jag är värdelös och misslyckad på alla sätt och vis, yadiyadi kom med något nytt. Jag har insett det och omfamnat det i all dess vedervärdighet. Fine. Inte dandy, men fine. Dock, det blir inte bättre av att jag har en kompis som gör allt det jag vill göra och att jag tvingas läsa hennes statusuppdateringar på Fejjan om spännande konferenser hon är på, forskningspengar hon får och resor hon gör. Och hon är så sjukt duktig och på alla sätt värd allt men jag dööööör av missunsamhet och avundsjuka och jag vågar nästan inte träffa henne för jag tänker att hon måste märka det här, hon måste känna hur jag äts upp inifrån av min egen oginhet och avund. Gud som jag skäms för det här. Och vad gör jag? Gör jag något för att råda bot på detta mitt tillstånd av misär? Nej. Jag dagdrömmer om Överskottsbolagets billiga storpack med ostbågar. Jag ÄR på allvar sjuk i huvudet.