Jaha ja, säg den lycka som varar. Nu ska Musse söka en ambassadtjänst. Utomlands. Sans moi. Det kommer att sluta med att jag sitter själv i en lägenhet jag inte har råd med. Går så himla bra det här vettni. Blev lite ledsen, men klart att han ska söka. Jag tjatar på att han ska skriva en bra ansökan, och låta mig läsa den innan han skickar iväg den eftersom jag är bättre både på att formulera mig och på engelska än vad han är. I alla fall, min flyttpepp dog ganska omgående, om man säger. Kanske bra det, så att jag håller mig i skinnet vad gäller gardiner och kuddar och sådant trams.
En annan jobbig grej, dock inte relaterad: chipsabstinensen är baske mig svår. Gode. Tid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar