Nr: 430

Att leva ihop med Musse är ju onekligen som att vara tillsammans med farbror Melker. Jag har sagt det förut. Men så är det. Härom veckan fick han för sig, mitt i ett tv-program, att han skulle mecka med den automatiska kanalsökningen, varpå alla kanaler försvann och vi sen fick sitta och lägga in dom en efter en för hand. Jag varnade innan, "Vi tar den manuella, det är mycket bättre" men nejrå, här lyssnades det inte. Igår skulle kan göra äggröra och lyckades med konststycket att knäcka ägget vid sidan av stekpannan, på spisen. Och innan hörde jag ett rassel från köket och ett "Määäääry", då hade han spillt okokt ris över hela spisen och köksgolvet. Hur lyckas han? Det händer aldrig någonsin mig.

Fast jag ska vara snäll, just nu sitter han och läser trettionånting väldigt röriga sidor av min uppsats. Om inte det är ett bevis på kärlek så vet jag inte vad.