tisdag 5 juli 2011

Nr: 316

Såhär tänker jag mig att jag ska se ut när jag blir gammal. Enorma tant-glajjer. Ett fågelbo mitt på huvudet. Massa smycken. Åh ibland riktigt längtar jag.

Nr: 315

Igår stod jag bakom en gammal tant på Hemköp, hon hade en käck permobil som hon styrde runt kundkorgdhållaren och sen la hon upp sina varor på bandet. Skivat bröd. Juice. Massa burkar med kattmat. Min tanke - kan man som pensionär handla kattmat med värigheten i behåll? Får man hejda en innerlig lust att böja sig fram mot kassörskan och säga "Det är till Missan, jag ska inte äta det själv?". Och en annan sak, jag har aldrig hajjat varför pensionärer alls skulle äta kattmat, när det finns mycket billigare mat att leva på. Typ havregryn och vita bönor från Eldorado. Inte för att jag vet någonting aaaaalls om vad det kostar, det är givetvis bara en gissning. Men billigare än kattmat lär det ju absolut vara.

söndag 3 juli 2011

Nr: 314

Alltså gode tid vad jag mår illa, jag måste verkligen ta tag i mitt hetsätande. Kbt tror jag vore grejen för mig. Tre choklad, sötlakrits och en nästan hel flaska bubbel = ett högst påtaglig illamående. Det värsta är att jag tänker att bästa botemedlet är att äta lite mer, kanske något med tabasco. Det måste ju göra susen, tror ni inte?

Nr: 313

Sunday, sunday, so good to me, tänkte jag innan, för att parafrasera Mamas and the Papas. Kan inte riktigt komma över att John Philips dotter härom året gick ut med att hon under flera år hade ett sexuellt förhållande med sin pappa. Det känns sådär, får jag väl säga, även om Mamas and the Papas aldrig har varit mitt band, låt vara att jag är barnsligt förtjust i västkustfolkrocken. Anyhoow, idag har jag inventerat i butiken jag jobbar i, sen gick jag hem och rotade lite på vinden och i lite lådor inför min nära förestående flytt, om en månad flyttar Musse och jag ihop, tro't den som vill. Men så är det. Efter det drack jag upp gårdagens bubbel och åt upp allt godis som jag kritade i butiken. Vi har världens godaste choklad, det kommer att bli min undergång, kan jag bara säga. Varje gång jag jobbar så bah "Hmm, lite choklad ska jag nog ändå ha...". Nu mår jag givetvis illa och är lite söndagstipsy, helt på egen hand. Oy ve.

På tal om oy ve, på midsommardagen åkte vi på loppistur och införskaffade en mycket tjusig menora. Jag är så nöjd, har velat ha en i en hel evighet. Och härom dagen pratade vi om parterapi, om att det säkert är bra, men Musse bah "Men herregud, vad ska vi säga, vi kan ju inte gå bara för att vi har ett judiskt komplex?" Ahaha älskar honom, om ni bara visste.

fredag 1 juli 2011

Nr: 312

Jag kan inte bli mer hemmafru nu känner jag (även om jag har jobbat idag och just har mejlat iväg det senaste jobbet, nu ska det baske mig hållas helg). Men i alla fall, jag har handlat ost och bubbel och har hunnit diska och dammsuga också och nu, innan Musse kommer hem ska jag fräscha upp mig och hör och häpna byta om till anständiga kläder. Hemmakontorets klädkod består av svarta tights, kort svart trikåklänning som inte skär in någonstans och den finaste morgonrock ni kan tänka er, den är från Gudrun Sjödén och jag har givetvis fått överta den efter den ömma modern, den är i tunn bomull och svart med vita prickar på och jag känner mig som en tjugotalskonstnär i en artistrock när jag svassar runt i den men oavsett hur fin den är så är det ändå en morgonrock. Så nu, operation fiffning, som det anstår en liten hemmfru som ska vara pigg och glad och stå med tidningen redo när den äkta maken gör entré. Innerlig tur att jag inte har en dylik, måste jag säga. Sen blir det i alla fall ost, oliver, bubbel och fransk film. Jomen, det här kan nog ordna upp sig tänker jag.

torsdag 30 juni 2011

Nr: 311

På tal om ögonläkaren, jag var just tvungen att byta färg på inläggstexten, från grå till svart, för jag såg inte vad det stod. Bah "Har texten alltid varit så liten? Och suddig?". Gud jag blir äldre för varje sekund. Inte skoj.

Nr: 310

En jäkligt störig sak: jag har suttit hemma hela dan (om vi undantar exkursionen till Bolaget dårå) och jobbat (aha det trodde ni inte men yours truly har nån sorts forskningsass-gig) och bara längtat efter sol och vin och uteservering och nu är det mörkt och mulet och kallt och jag har huvudvärk och är morrig för att det som alltid när Musse och Mary ska göra något går om intet. Så jävla uttråkad är jag nu, har väntat på Musse i typ flera timmar känns det som. Men i alla fall, då tänkte jag att det är ju klart ett i-landsproblem att bli sur för att man sminkade sig och bytte om och drog på sig armbanden för att sen bara stanna hemma och sen tänkte jag på Popmorsa som jag läste idag där hon sa att när hon ojjar sig över att hon inte är snygg i typ bronzer så säger hennes kille "And meanwhile in Darfur" och så tänkte jag att jag känner ju klart inte honom men det låter onekligen som den typen av kille jag är, ska vi säga, mindre förtjust i, som tycker att alla tjejer är våp för att dom typ sminkar sig. Som att han aldrig stör sig på saker som är totala lyxproblem? Va? Som om. Kom igen när du bor i Darfur, Popmorsas kille, då kan du säga så. Annars, I'm thinking no.

Nr: 309

Pratade i telefon innan när jag gick på stan, bah "Jag har så ont i ryggen så jag var tvungen att röra lite på mig" - det innebar att jag tog en prom till Bolaget för att handla helgbubbel. Gud vad jag skämdes. sen är blev Systembolagsbesök motion liksom?

Ja ja jag är tillbaka i alla fall var tanken. Det som stoppade mig senast var när jag satt och skrev ett inlägg om mitt ögonläkarbesök, jag kände att där drar vi väl ändå gränsen. Lite får man väl hålla på värdigheten fast man är världens tråkigaste. Att det här inlägget får godkänt kan man ju givetvis ifrågasätta, men, men, man kan inte få allt här i världen tror jag bestämt.

fredag 20 maj 2011

Nr: 308

Jaha det är fredag och vad hittar vi på idag då? Gick på stan innan och en tanke som ofta slår mig är "Guuud det måste vara mig det är fel på". Älskar att gå på stan tidigt på morgnarna, innan affärerna öppnar och folk är ute och örlar. Älskar att gå på stan på kvällarna, Musse och jag går jämt kvällspromenixer och spanar på hus och fina balkongen och grejjer. Men alltså, att gå på stan vid tolvsnåret en solig fredag, giv mig styrka. Förutom alla dom som verkar finna ett nöje i att gå på stan bland folk så var där till råga på allt en stor jävla skotsk orkester med kilt och säckpipa och hela baletten. Jag försökte men dog på det och bah *går snabbt in på en sidogata för att slippa eländet*. Klarar. Inte. Av. Det. Gode tid. Tröstade mig med Bolaget och Uffan på vägen hem. Bubbel - check. Två långkjolar - check. Den ena är lila med ett helt hysteriskt blommönster och lär kräva ett eller två djupa andetag inna jag går ut i den första gången, men annars är det ju ingen sport, känner jag.

torsdag 19 maj 2011

Nr: 307

Jag har en kompis som alltid missförstår allt jag skriver på Fejjan. Han läser och tolkar allt rakt upp och ned, som det står. Jag bah "Herregud jag tillhör generation X, jag har inte ett oironiskt ben i kroppen". Men orka.

Nr: 306

Vaknade förresten imorse och var sugen på färskpotatis och gräslök - jag som inte ens gillar sommaren särskilt mycket. Våren och hösten- gud jag älskar, men sommaren är ju så överskattad. Men maten går ju an. Eller, den är god, visst, visst. Det är mest en grej, att inte vara en sådan där mesig sommarfreak som bah "Åh svenska jordgubbar och sill och potatis och den svenska sommaren - det är grejjer det!". Lite motvalls vill man ju ändå vara. Vissa principer känns av någon anledning viktiga att hålla på.

Nr: 305

Min mamma och jag har ett, ja det är inte ens ett internt skämt längre utan snarare en väldigt intern kommentar liksom, en kommentar som har typ tjugo år på nacken. Så länge har vi hållit på med det här. Det hela går ut på att det under de här tjugo-någonting åren så finns det inte en försommar som modern har underlåtit att meddela eller att kommentera, på något sätt, att nu blommar rapsen. Båda två vet exakt vad det referar till (och det är verkligen inget spännande), utöver det faktum att rapsen, ehh ja, faktiskt blommar. Ni förstår nivån här, den är inte hög. Men i alla fall, jag fick ett sms härom dagen, "Nu blommar rapsen", och kunde inte låta bli att bli glad. Det är lite fint. Både att rapsen blommar och att modern hör av sig om det.

Nr: 304

Funderade lite på helgen innan, ni vet som man gör, "Vad ska vi göra?", "Vad ska vi käka?" och bah kände att den enda, verkligen det enda jag är sugen på är hamburgerbröd. ÄLSKAR hamburgerbröd, det är det godaste jag vet. Med senap, ketchup och bostongurka. Och tunnskivad rå lök. Känner dock att det blir svårt att sälja in det hos Musse.

Imorn ska vi på vernissage och ni kan inte ana vår förtjusning när jag, efter att tidigare ha fått mejla och be om att komma på gästlistan till Modernas vernissager, nu fick en inbjudan! Wohoo. Det kan eventuellt ha förekommit en high five mellan Musse och mig, men det vill jag inte uttala mig helt säkert om. Jag känner hur vi rör oss uppåt i Malmös kulturliv. Verkligen.

Nr: 303

Jag tänkte på Johan Glans när jag stod i baren på Volym igår och beställde en cola. Jag ville, ville ju egentligen säga "En kåcka, TACK" men eftersom jag aldrig har använt det ordet i hela mitt liv så kände jag att det väl inte riktigt var läge att börja där. Eller, det jag egentligen ville säga var "Vad är det billigaste ni har så tar jag det?", men jag utgick från att en läsk för 25 pix var det billigaste jag kunde komma undan med. High life.

onsdag 18 maj 2011

Nr: 302

Ja vad ska man säga mina vänner? Mitt hår är så fult så jag försöker att vänja mig vid att ha det uppsatt. Jag har ALDRIG mitt hår uppsatt, för att jag inte kan och för att det är tungt och det gör ont i huvudet att sätta upp det. Men mest är det för att jag har en olycklig käklinje, nej men jag menar "käklinje", och en vansinnigt ful profil. Men anyhoow, jag sätter upp det och känner mig som en fet, osexig tant. Fett osexigt. Men Musse säger att det är fint, bless his little heart. Jag ser ut som "the lady of the manor" med håret uppsatt, säger han. Gulle.

PS: Musse spritsade lite för hårt i fredags. Hur jag märkte det? Han bytte skärmbild på sin datta, från en bild på Flying Doctors-gänget till en på Jude Law. Jag är så stolt.