fredag 16 april 2010

Doktorn tar emot nu

Igår tog jag bort pojkvännens stygn, åhh det gick så bra. Han var nervös men jag bah "Äsch det orndar sig". Sen klippte jag och drog med en pincett och lite klorhexedin på det och sen var det klart. Inga missöden, inga "oj då", inget blod och inga tårar. Yeay för Mary. Vil lätt göra det igen. Enda minuset var kanske när jag skulle plåta mitt fina arbete och tappade kameran rakt ned på såret men herregud sådant får man väl ändå räkna med?

torsdag 15 april 2010

Mary misslyckas i köket

Åh jag blir så arg när jag gör äcklig mat. Mat är ju oftast dagens enda höjdpunkt för mig och därför väldigt viktig. Älskar mat. Åhh mat... Men idag, omelett som blev äggröra som blev dörälig och sen makaroner med lite tomatpuré och tabasco. Alltså allt var fel på så många sätt. Inte okej. Nu är jag helt gnällig och bah "Åhh jag förtjänar godis visst gör jag?". Näe verkligen inte. Men ändå. Besvikelsen. Den är inte nådig.

Här pratar jag om hår. Det är ganska tråkigt.

Jag inser att jag har väntat alldeles för länge med en klippning när jag kollar på bilden här ovan och bah "Hmmm kort hår är ju apsnyggt jue, hmmmm...." Alltså nej, jag kommer inte att klippa kort hår. Jag tycker att det kan vara supersnyggt (förutsatt att man inte kör på en hemsk, "busig" plommonfärgad tantfrilla med massa "tufft" rufs a la valfri salong i valfri landsortshåla, döör på det alltså) men det är inte för mig. Det kräver en snygg profil och haka och en dylik är jag desvärre inte begåvad med. Jag måste ha hår som döljer eländet vettni. Men ändå. Klippning. Nästa vecka. En decimeter till kommer att ryka. Lätt. Åh jag längtar.

I spam-inkorgen

Mejl från Gayroughnecks. Med ämne "Meet Facefluff at Gayroughnecks". WTF? "Vill du radera?" Svar "Ja".

Why can't we be friends?

Blev så glad idag när jag loggade in på Fejjan, bah "Åh en vänförfrågan yeay spännande". Det är så sällan någon vill vara kompis med mig, även om I can't say I blame them. Skulle inte heller vara kompis med mig men som det ser ut nu så är jag så illa tvungen. Anyhoooow, jag var glad tills jag insåg att det var från en förening och inte en riktig människa. Buhu tråkigt. Har ignorerat. Är sur.

onsdag 14 april 2010

Jobbig grej med våren

Snart är det dags för småskor och tights. Det innebär en och en enda sak - att jag måste åtgärda vinterpälsen och börja ägna mig åt det absolut tråkigaste jag vet: att raka benen. Dör på det. Aptrist. Jag har lagt ned att raka mig under armarna för länge sen, för helt ärligt så tycker jag att det ser helt okej ut. Lite fint. Det är inte fult i alla fall. Och så blir jag lite motvalls ibland eftersom jag stör mig på att allt måste fiffas och fixas. Hemska tanke om det syns att man är människa liksom. Det är en av anledningarna till att jag inte målar naglarna. Om inte ens mina fingernaglar är okej som de är, vad är det då liksom? Dessutom, jag passar inte i det, det är obekvämt och naglarna blir fula av det. Sen är jag ju lat också och avskyr saker som måste hållas efter. Det var en av anledningarna till att jag slutade färga håret. Orka hålla på med det liksom. En annan anledning var alla göttiga kemikalier som finns i hårfärg. Och att jag gillar min egen hårfärg, även om den inte är spexigast i stan. Och igen, varför måste man göra om allt, kan inte något få vara bra som det är? Oh well whatevs. Tycker dock att det är fint med målade tånaglar, även på mig, så jag är ju sådär skönt inkonsekvent som vanligt. Men benen, åh gode tid. Benen, mina vänner. Jag har riktigt fula ben till att börja med och pälsen gör ju inte saken bättre. Ergo: de måste rakas. Inte idag. Men snart. Vi är INTE roade.

tisdag 13 april 2010

Dör på Apoteket på MAS

Där är så räligt - alla har bandage och odefinierade sjukdomar och typ mysbrallor och foppatofflor. Vill desinficera hela mig efter ett besök där. Åh äckligt. Måste dock dit imorn igen. Ser inte fram emot det. Ser däremot fram emot att få leka sjuksyrra när le bf, smålänning som han är, vill spara in på ett vårdisbesök och låter moi ta bort hans stygn efter en smärre operation. Alltså jag är så hedrad. Och lite äcklad. Men mest - så jäla peppad. Han hade googlat hur man ska göra, men jag tänker att det är lätt. Här behövs banne mig inga instruktioner. Skulle det knipa så ringer jag familjens riktiga sjuksyrra. Men hörrni vad jag älskar att leka hobbydoktor. Jag opererar gärna mig själv när det behövs och det finns få saker jag tycker lika mycket om som alsolsprit. Och pincetter. Det kommer man långt med.

Är idag tacksam över att kunna gå upprätt. Det lilla i livet, und so weiter

Det bästa som finns efter att ha varit sjuk och rälig är smink och rent hår och strumpbyxor. och att gå ut i solen som en normal människa. Wunderbar. Var dock tvungen att spurta hem från stan eftersom jag obetänksamt nog hade hällt i mig en liter citronvatten innan jag lämnade hemmet och ja, det blev lite jobbigt. Hann bli lite svettig men det klarade sig. Om än på håret.

måndag 12 april 2010

Denna dag ett liv

Alltså jag är så sjukt klen att det är tragiskt. Efter en dag med förvisso hemska plågor (ja allt är relativt) och illamående är jag fullkomligt körd, bah måste sova i en vecka tror jag. Haha jag har så ingen uthållighet. Fullkomligt löjligt är det. Eller kanske mest sorgligt att jag är i så uselt fysiskt skick. Och min stackars mage sen då, jag har nästan inte ätit något på hela dan men har däremot bälgat i mig tio liter sur dricka i form av citronvatten och tranbärsjuice, alltså den är alldeles hopskrumpen och jag går dubbelvikt av magkramp. Orkar typ inte tvätta anstiktet för då måste jag räta på mig. Jobbigt jue. Tänker så gå och lägga mig och helt glömma bort att den här dagen alls har varit.

Idag har jag inte känt peppen

Åh gode tid vilken dag, jag är helt mör. Jag har mått horribelt dåligt kan jag meddela er mina vänner. Dagen började okej med bara en liten släng av gårdagens magknip, som jag i min naivitet trodde skulle rådas bot på meddelst en fin promenad i solskenet. Ack vad jag bedrog mig. Utan att gå in på otrevligheter så har dagen varit en pina. Lägg till magbekymmer en släng av urinvägshejsansvejsan och milde himmel vilken pärs det har varit. Räddningen var en rar syster som gick och handlade till mig och att se på Försoning i sängen med filt och massa dricka. Fick i och för sig stänga av typ tusen gånger för att springa på toa men åh så bra den är. Och åh jisses vad Kiera Knightley är vacker i den. Dåndimpen. Kanske världens vackraste.

lördag 10 april 2010

Utan titel

Har verkligen noll tålamod. Sitter som ett hetsigt miffo och väntar på Musse. Är hungrig. Vill äta. Och ha påfyllning på drinken. Har redan ätit upp en halv fetaost eftersom jag har trååååkigt och är hungrig. Som sagt. Kommer att bli som mormor som om man kom fem minuter efter utsatt tid säkert som amen i kyrkan alltid utbrast i ett "Var tog ni vääägen?" det första hon gjorde när man kom innan för dörren. Åh mormor. Som jag förstår dig nu. Vart tar han vääägen egentligen?

Flowers in the window, such a loveley day

Härom dagen såg jag en bild i någon tidning på pelargoner som var planterade i konservburkar, och det var så sjukt fint att jag som aldrig har växter hemma inte har kunnat släppa det. Måste ha blommor i konservburkar. Jag har sjukt ogröna fingrar och kan inget sådant där alls, men hur svårt kan det vara, tänkte jag? Nu har jag planterat en liten söt ljusblå pensé i en konservburk och gode tid det blev precis sådär äckligt inredningstidningsgulligt och perfekt. Hade jag orkat plåta och ladda över bilder och sen lägga upp så hade jag gjort det, men palla göra det, känner jag. I alla fall, den står i mitt köksfönster, men imorn ska den få ett nytt hem hos en kompis som har flyttat. Men alltså, så vansinnigt nöjd med mig själv. Dessutom har jag lagat mat och grejjat inför kvällen och när jag väl har diskat och dammsugit och röjt i köket (Jag har hemska kaostendenser och kan inte ens koka potatis utan att det ser ut som Jerusalems förstörelse där jag har varit framme.) så kommer klockan att ha slagit drink, det VET jag. Och det, mina vänner, är allt jag behöver på en lördag.

Musse slår till igen

Mussebubben köpte sitt nya smeknamn. Nu ska jag bara jobba in det också. Kommer nog att ta lite tid, men jag börjar här på bloggen tror jag. Det kanske berodde på att han hade fått i sig ett antal glas vin och sen några drinkar när jag lanserade det, men han tilltalades av dess överklassvibbar, lite som Noppe och Nippe och allt vad de heter, Kungens polare. Jag tror dock inte att Noppe och Nippe är lia nördiga som Musse. För hajja, han är så sjuuukt nördig. Idag skulle han leka med sina radioantenner och googla orientaliska mattor och kanske bygga något av folie. Det senare var även det radiorelaterat. Uppenbarligen har han köpt en ny lödkolv också. Jag finner det hela ytterst roande. Han tycker att det är lite pinsamt. Det var inget vi skulle berätta för folk, sa han. "Musse får nästan hellre vara nazist än att bygga radioantenner i folie", för att citera honom direkt.

fredag 9 april 2010

Idag är det fredag. Solen skiner. Jag ska på vernissage, men först en GT eller två. Skål!

Jag har tillbringat dagen på Dunkers kulturhus i Helsingborg. Är man dagledig kan man göra sånt kul lite när man vill. Det var en jättefin utställning med Marianne Lindberg de Geer. Har tack vare henne kommit på det ultimata smeknamnet på pojkvännen, "Musse". Så jäla bra. Hon kallade Carl-Johan det i en film och jag dog av pinsamhet först och sen bara, så klockrent. Ska försöka sälja in det till le bf ikväll. Ett par starka gindrinkar först bara sen ska nog det gå fint tror jag. Önska mig lycka till. Han gillar sällan mina ideér. Men alltså, Musse och Mary, det är ju perfa! Jag ser julkort framför mig, kanske med mopsen Muffins i mitten, med renhorn och en stor röd rosett. Dör alltså. Vilken önskedröm.

tisdag 6 april 2010

Mest handlar min oro rörande pojkvännens nya frisyr om det här:

Att han skall se ännu yngre ut än vad han är och jag därmed äldre. Min fasa: att folk ska tro att han är min lillebror. Alltså mardrömmen.