måndag 19 juli 2010

Lär känna din bibliotekarie

Jag hade en bok att hämta ut på en bibbla i Lund, en bibbla som som jag fick mejl om hade semesterstängt i juli så ville jag hämta boken fick jag ta kontakt med dom. Så jag ringde, fick boka in en tid för avhämtning, fick ringa igen och säga "Nu är jag här" och sen fick jag ranta med bibliotekarien upp på deras lilla kyffe överst i huset och hämta ut boken där. Så himla gulligt och gammeldags. Älskar när allt inte är hajteck och fancypants utan sådär skönt som det var "förr i tin" när saker var lite mer av projekt och inte bara "Ahh men jag kan läsa den boken elektroniskt". Typ. I alla fall, det gjorde mig glad.

söndag 18 juli 2010

Nu är jag sådär tråkig igen. Tappar stinget vettja. Dötrist. Vill radera alla inlägg och bah skriva något nytt och sköjjigt. Har tappar skrivkänslan alldeles. Tragiskt eftersom det är typ det enda jag kan, och inte ens det är jag bra på. Musse drömde inatt att vi hade en mycket framgångsrik ekologisk glassfabrik. Ibland tänker jag att det är vad jag borde göra, överge akademin och börja ägna mig åt mat på ett praktiskt sätt, istället för intellektuellt. Odla något, eller så. I alla fall, jag ville mest säga att jag vet att jag är tråkig, så att ni inte tror att jag inbillar mig något annat.

fredag 16 juli 2010

Sitter framför dattan och blir svettig i magvalkarna. Dricker isvatten, Igen. Försöker hitta någonstans i Malmö med omnejd där man kan köpa riktiga lantägg från glada hönor. Äggen alltså, det börjar bli jobbigt. Ska baka nästa vecka. Borde skriva men, näe, vill inte. Är det ett bra beslut? Svar nej på det.

Jag gjorde ett studiebesök på Lilla torg igår. 32 spänn för en cola känns...prisvärt?

Älska att gå dit en kväll under högsommaren, det är sån turistvajb att jag dånar. Fullt med familjer och par i bästa sommarskjortan från Dressman alternativt sommarklänningen från Lindex (Gina Tricot för de liite hippare bruttorna) som äter ryggbiff och klyftpotatis på en av torgets alla uteserveringar. Lite längre fram på kvällen kunde man även, till sin semesterdrink, avnjuta ett band som spelade Gyllene Tider-covers. Gött mos. Att jag drack en cola hade förresten bara att göra med att jag har ont om pengar, utevin var det länge sedan jag hade råd med. Så jag satt med min cola och glodde avundsjukt på de andras rosévin. Idag är dock det enda jag kan tänka på hur gott det hade varit med ett torrt, kallt och krispigt sauvignon blanc till kvällens rödbetor och fetaost. I love me some sauv b. Istället för det dricker jag isvatten och är bitter. Tjo vad det går.

måndag 12 juli 2010

Alla dessa vedermödor

Jag har en chokladpavlova på lut som jag skulle vilja baka till en middag nästa vecka. Pavlova = maräng = massa ägg. Och Mary har ju som bekant lite problem med ägg. Men jag har hittat en äggtant på torget som har fina ägg från frigående hönor. Senast sålde hon tigerkaka och småkakor också, jag blev så glad när jag såg henne. Så fint. Älskar dessutom tigerkaka. Givetvis, liksom, säg den kaka jag inte gillar. När jag skulle handla ägg härom dagen var hon inte där, men jag hittade en annan gubbe som sålde ägg. Det var megavarmt och jag var stressad så jag insåg för sent att det var polska industriägg jag köpte, men kunde inte säga "Nej tack då ska jag inte ha dom" utan att förlämpa äggmannen. Så Musse fick dom. Sen köpte jag svenska industriägg som säkert inte är ett dugg bättre än polska diton och bakade en kaka jag inte åt av. Håhåjaja.

Beach 2010

Sällan ser man människor uttrycka en sådan oförställd häpnad och oförståelse som när man säger att man inte badar på sommaren. Man får nästan hellre vara nazist än att inte bada. På sistone har jag vid ett par tillfällen ljudligt deklarerat att det var fem år sendan jag senast badade en sommar och jag har därmed åsamkat mina stackars medmänniskor grava chockskador. Jag brukar hänvisa till att jag inte uppskattar sand, sol, vatten och tång innanför badräkten och det gör jag sannerligen inte, men det tyngst vägande skälet till att jag inte badar är att jag inte är suicidal nog att 1) ställa mig i ett provrum och se mig själv i en bikini samt 2) visa mig för andra stackars satar i nämnda bikini. Självhatet är ju monumentalt sen länge men jag vill mig inte så illa att jag utsätter mig själv för den förnedringen det skulle innebära att frekventera en strand i badkläder. Herregud jag är jätteful. Och de flesta tror att bara för att man är smal så är man per automatik snygg men gode tid så är det inte. Jag är ett magert elände med deg och celluliter och vad som kan vara världshistoriens fulaste ben, det är inget någon som har tänkt sig en trevlig dag på stranden vill se. Och när man är ung så förväntas man också vara snygg, och är man då ung och smal men trots det megasegaful, ja det är inte sköj mina vänner. Inte mycket förutom en privat strand skulle få mig att bada. Men folk reagerar verkligen som om man är ett freak om man inte badar. För alla är ju så käcka och cyklar till stranden med en liten käck cykelkorg iförd en käck solklänning och har en käck solbränna redan i mitten på maj. Själv är man ett blekt, fult miffo som använder solkräm och gömmer sig hemma och varken äger en sommarklänning eller en cykel och som framför allt inte är käck och glad. Itsället hatar man allt och alla och blir fulare för varje dag som går, både inuti och utanpå.

lördag 10 juli 2010

Saker Mary inte vill göra när det är megavarmt:

Baka. Diska. Har gjort både och idag. Fick svettattacker in emellan. Började dagen med var jag trodde var en ofarlig promenad till torget och till affären men kom hem som ett vrak, fullkomligt genomsvettig och knallröd. Himmel vad det är varmt. Har efter det legat på sängen och druckit isvatten och tagit mig för absolut nada. Som Musse säger, jag fattar inte hur grekerna kunde skapa en civilisation istället för att bara äta fetaost och dricka vin i skuggan av ett olivträd. Det hade jag tusan i mig gjort. Sen kommer ju historien klart inte att minnas mig heller, men det är ju en annan femma.

Anyhooow, på grund av värmen hatar jag idag människor som har:
Båt.
Hus vid havet.
Egen trädgård.

Ungefär den känslan. Later gators.

torsdag 8 juli 2010

Annat jag älskar utöver ost:

Dill! Tabasco! Åh.

Något jag inte älskar sådär värst mycket:

Mig själv. Är dum och ful. Trots det dricker jag Rosita. När jag sa att jag inte förtjänade en drink eftersom jag är just dum och ful sa syrran att "Men behöver man inte uppmuntran då?". Så Rosita it is. Jag behöver väääldigt mycket uppmuntran.

Vad som står mellan mig och veganismen:

Åt en fantastiskt ost igår, bah dog lite. Så gott är det. Kommer aldrig att kunna överge det.

torsdag 1 juli 2010

Skål tamejfan!

Musse är så pryd, något jag finner mycket roande. Det är jag med, vulgariteter göre sig icke besvär. Men jag har en grej, som han finner mycket generande, tror jag. Så länge jag kan minnas, när det är dags att skåla, så har min ömma moder höjt glaset och sagt "Skål bönder, imorn kör vi koskit!". Och det sitter i mig, jag MÅSTE säga det när jag skålar. Och det gör jag ju ibland, tack gud för det. Och Musse skäms. Stackarn.

Me, myself och mat

Alltid när jag säger "Oh, kan vi inte göra yadiyadi..." (och gudarna ska veta att det inte händer alltför ofta) så är det för att jag vill äta något. Alternativt baka eller laga något, men slutresultatet blir ju detsamma. Goffgoff. För närvarande har jag en chokladpavlova jag skulle vilja ge mig på, och försöker febrilt komma på ett tillfälle att baka en dylik. Ingen blir ju överraskad när jag säger att jag skriver en uppsats om mat, tänker jag. Sen så tycker jag alltid att det är trevligt att fira saker, oavsett vad. Sätta goldkant på tillvaron, liksom unna sig litta. Eller nej. Aaaaanyhodles, nu har jag initierat en 4:e juli-picknick på söndag, enbart av den enkla anledningen att jag känner ett stort behov av att äta burgare, nachos och guacamole. På en filt i parken. I goda vänners lag, som det visst så fint heter. Om det är vad som äts på sagda firande i Amerikat har jag ingen aning om, men det är vad jag tänker inmundiga. Och det kommer att bli fab tror jag bestämt.

onsdag 30 juni 2010

Saker jag har tänkt på idag:

Jag är väldigt ful.

Jag kan mitt tiosiffriga bibliotekslånekortsnummer utantill.

Finns det månne ett samband?

Men annars har dagen varit toppen, tackar som frågar.

måndag 28 juni 2010

Dagens skratt

Efter en helg med bubbel och mer bubbel och lite mer bubbel och "Är ni hungriga?", "Är det någon som vill ha fika?" och "Ja men vi måste ju äta sen" (allt sagt av svärmor) så går jag på diet. Ungefär precis som vanligt, men ändå. Tänkte idag att "Ja men det är ju så att nu när det är så varmt då är jag ju inte aaaalls hungrig, det måste jag utnyttja". Vete fanken om det gälls att inte vara hungrig när det enda man vill ha är rosita och vinägerchips. Vem försöker jag lura - jag är ALLTID hungrig.

Naturen

Jag hatar den. Verkligen. Jag har insett det en gång för alla. Jag tycker inte om naturen. Framför allt inte skogen. Jag tycker verkligen illa om den. Framför allt känner jag att den vill mig illa. Helgen tillbringades i de smålandska skogarna och allt var fine and dandy tills jag mitt miffo prompt ville inspekterna kantarelltillväxten, bah "Jag läste att de första kantarellerna har kommit upp, det måste vi kolla". Dum i huvudet är jag ibland, som bekant. Så jag drog på mig ett par gummistövlar och en kofta och Musse tog på sig godsägarkepsen och så gav vi oss iväg, ut i spenaten. Efter fem steg in i blåbärsriset började jag allerginysa och väsa och kände hur luftröret drog ihop sig. Och det var mygg och knott överallt som bet igenom mina strumpbyxor. Men det värsta är att jag verkligen tycker att skog är obehagligt. Kanske har jag läst för mycket böcker, kanske är det min uppväxt på den skånska slätten som spökar, men jag är rädd i skogen. Rädd för skogen. Det är obehagligt och skrämmande och jag hoppar till vid minsta ljud och bara väntar på att en yxmördare ska komma knatande på stigen eller hoppa fram bakom ett träd där han har gömt sig, i väntan på moi. Aldrig mera skog säger jag. Våga vägra skogen. Och det står jag för.

Det bästa med att syrran kommer hem från sin resa på kontinenten är att jag får spexigt resegodis

Ahhhh ÄLSKAR utländskt godis. Nu har jag satt i mig Mozartkugeln och hasselnötskex från Wien. Goody. Min barndom bjöd på många resor med mormor runt om i Europa och de efterlämnade en förkärlek för såväl tyska salladsbarer som utländskt, allra helst tyskt, godis. Jisses vad vi åt godis på de resorna. Det började på båten till Danmark där det alltid köptes tictac och Goofy-burkar och sen bara fortsatte det, det var ett evigt snaskande längs med Autobahn. Jag har befunnit mig på många rastplatser inmundigandes mazarin och citronfanta. Stående beställning i bussfiket. Åhh härliga tider minsann.