torsdag 8 september 2011

Nr: 352

Dagen började verkligen kasst igår, jag var fortfarande sur över det usla seminariet och kände mig dum och misslyckad och inte blev humöret bättre av att läsa en text om vilken det enda jag tänkte var "Det här är skräp". Alltså riktigt hemskt franskt poststrukturalistiskt intellektuellt skräp som inte handlar om att förmedla kunskap utan bara om att visa upp sig. Arggh hatar. Men sen tog jag mig samman och gick iväg och gjorde en (halv intervju) och pratade med trevliga människor och hade möte och åh så möcket bättre det kändes då. Ännu bättre sen när Musse och jag hade vår tv-kvällsdejt med the Hour och True Blood. Älskar The Hour! Musse är också helt hooked. Jag propagerar för att han ska anamma klädstilen, han hade varit så snögg i kavaj och kanske en fluga. Idag ska jag iväg på gratsiteater med två nya väninnor, åh så himla toppen! Jag tänker strunta i att seminariet var dumt och tänka att jag går där för min skull inte deras och om jag lär mig något är det bra jag struntar i vad dom tycker. Det här tänker jag förtvivlat fortsätta att intala mig, vi får väl se hur bra det går.

På minussidan: Jag har ont i huvudet och tror att jag har dubbelsidig hjärntumör. Inte så sköj.

onsdag 7 september 2011

Nr: 351

Undrar ju ibland lite varför man går upp alls på morgnarna. Idag: halsont och huvudvärk och möts av P1:s nyhetssänding där det rapporteras att Sveriges herrfotbollslandslag i något sammanhang uppenbarligen har vunnit över San Marino med 5-0. Alltså man tycker ju att det kanke är dags för lite självkritik när det enda lag man kan vinna över är ett som består av deltidsarbetande posttjänstemän och poliser från landet, men det är kanske bara jag.

Seminariet igår då, undrar ni? Hur gick det? Jaa det hade gått avsevärt bättre om den andra deltagaren hade gjort sitt jobb och läst texterna hon också så att jag hade sluppit den inte så glada överraskningen när ena läraren vänder sig till mig och bah "Well then why don't you start by presenting the texts and central themes and....". Tack för den. Gjorde väl inte bort mig totalt men var heller inte jättebra. Hatar. Satt på tåget hem sen och bah "Man får lov att misslyckas, man får lov att misslyckas, det är helt okej att inte vara jättebra jämt, det här ska jag prata med terapeuten om nästa vecka, man får lov att misslyckas". Ja ni hajar. Sen fick jag panik när tåget oväntat stannade i tunneln, just efter att jag hade tänkt på hur mycket jag gillar citytunneln. Så värd dag.

Idag: Vill äta ostbågar och glo på tv-deckare. Den känslan. Istället: Läsa en text av Derrida, göra en intervju till min uppsats, ha ett möte. Inga jävla ostbågar i sikte. Är jag nöjd med det? Heeeeeell no.

tisdag 6 september 2011

Nr: 350

Jag kokar ris och har ingen aning om hur länge det har kokat, det puttrar på och jag sitter vid dattan. Förbereder mig inför ett seminarium. Uppenbarligen blir vi två deltagare idag, wohoo! Drabbas jämt av att jag inte läser igenom saker, och eftersom jag inte läste instruktionerna om att skriva "1-2 page reaction papers" inför varje tillfälle så har jag skrivit sex sidor med någon sorts sammanfattning plus egna reflektioner. Håhåjaja. Har ingen aning om nivån heller och tycker att min engelska helt plötsligt är kalasdålig. Sitter som ett frågetecken hela tiden och skriver dit svenska ord som jag sen tänker ersätta med rätt ord på engelska. Det slutade med att jag raderade en hel mening bara för enkelhetens skull, kom inte på vad ordet jag sökte hette. Men neje. Det var ju det jag visste, jag har blivit dum. Hoppas innerligt på det där utlovade seminarievinet alltså, mest så att dom kanske glömmer hur kass jag är. Håhåjaja igen.

måndag 5 september 2011

Nr: 349

Rapport från Helvetet: Kunde inte stå emot Hemköps tillbud på två paket riskakor för en tia. Fick också vara sådär tantig och påpeka för Anders i kassan (jaaaa jag är på Hemköp alldels för ofta så vaddå då?) att dom var med i veckans reklamblad och således var extra billiga. Känns alltid bra att vara den som är den. Nu försöker jag låta bli att hetsäta. Går sådär.

Dagen inleddes med att Musse, lite innan sju, glatt väckte mig med pincetten i högsta hugg och bad mig kolla efter fästingar på hans rygg. Själv hade han tagit bort två. Ameh åhhhh så går det när han sitter ute i skogen och spanar på djur en hel söndag. Fästingar! I mitt hem! Arrgghhh!

torsdag 1 september 2011

Nr: 348

En sak som man kanske inte kan säga utan att låta smått rasistisk men på fullaste allvar - jag gick förbi en asiatisk man på stan innan och bah "Åh vad jag blev sugen på sushi och ris mmmmm....". Kan också säga att det är inte första gången det händer. Och alltid bara med asiater. Knäppo.

Nr: 347

Det är helt fånigt jag veeet men nu börjar jag se det som ett gott omen varje gång jag får morgonsällskap av Tiger. Alla dagar när han har varit där har blivit bra dagar. Alltså det är lite stört, katten sitter i sitt köksfönster på andra sidan gården och heter såklart inte Tiger men den är randig och orange och så söt och jag blir på ricko så himla glad när han dyker upp där. Han var där imorse och nu sitter han där igen och håller mig sällskap när jag äter min försenade frukostgröt. Och hittills har dagen varit bra, tackar som frågar.

onsdag 31 augusti 2011

Nr: 346

Idag när Musse kommer hem kommer jag att möta honom med orden "Hej min själs älskade jag har ätit upp din choklad". Så himla värdigt. Tänker att den inledande delen ska väga upp för den avslutande informationen. Men på ricko, han får faktiskt skylla sig själv när han aldrig äter upp sin jämrans choklad. Den gjorde entré i söndags. Nu är det onsdag. Tänk om den skulle bli dålig? Sånt kan man ju inte riskera. Egentligen har jag alltså gjort honom en tjänst, när jag tänker efter.

tisdag 30 augusti 2011

Nr: 345

Alltså idyllen här hemma, ni anar inte. Musse lyssnar på bluegrass och pysslar med sina grejer som han äntligen har flyttat över och måste packa upp, jag lyssnar på P1 (eller lyssnade, jag sträckte mig just fram och bah "Neeejjjj" när Ring P1 kom i repris) och kokar äppelmos och läser artiklar och fixar med ett CV. in emellan kommer Musse in i köket och sjunger något och visar upp gamla bibliotekskort och blockflöjter (ja i pluralis, han har flera) som han hittar i sina samlingar. Gode. Tid.

Nr: 344

Alltså livet, ibland är det så himla spännande. Den där kursen imorse, jag hade förberett mig och hade mina artiklar och var lite nervös och knackade på på den ena lärarens kontor och sen blev det....kalastrevligt. De andra deltagarna var på olika konferenser hit och dit så det var bara jag som dök upp. Stackarna, tänkte jag, den enda som kommer är inte ens doktorand. Håhåjaja. I alla fall, jag tänkte att det här går ju fort, typ en kvarts introduktion eller så, men vi satt och pratade i två timmar och dom bah "Ja men är det såhär intensiva diskussioner på seminarierna så behöver vi nog inte ha något paper i slutet och nästa gång när vi ses på kvällen då kan vi ju ha lite vin och så". Ameherregud. Älskar. Dessutom, jättespännande litteratur. Världsatrevliga lärare. Måste bara plugga och försöka bli lite smart.

Och mötet om jobbet gick bra och jag gjorde inte bort mig och jag tror att hon var nöjd också. Jag ska skicka in cv. Dom kanske hör av sig. Vi får se. Jag är mest nöjd över att jag har gjort massa saker som jag är rädd för och överlevt. Wohoo Mary! Nu äter jag saltiner och dricker te från imorse. Det känns stabilt.

Nr: 343

Man vet att det är en stor dag när Mary tänker att "Jag tror baske mig att jag ska slå till på lite mascara idag". Det var nog ett år sedan sist. Nedslående insikt: jag borde sminka mig oftare. Gud så mycket bättre det blir då. Får ju va litta stajlish idag tänker jag. Jojo nu går vi all in, hoppar och blundar. Jag tror att det kommer att bli en bra dag eftersom det är höst och jag älskar hösten och dessutom så har jag haft frukostsällskap i form av lilla katten Tiger som bor mitt emot. Han har suttit i sitt fönster och tittat ut och jag har, lite debil som jag är, pratat med honom. Undrar ibland när man gör sådant, galenskapen är liksom inte långt borta alla gånger.

måndag 29 augusti 2011

Nr: 342

För att lägga ännu en sak till listan över saker som skrämmer mig inför morgondagen, utöver den där kursen alltså: jag har ett möte som eventuellt kan vara en inledande anställningsintervju för ett jobb på ett forskningscentrum som, ja, det ligger inte i Malmö i alla fall. En kompis bah "Det här skulle du vara perfekt för, ring henne här och boka en tid hon är i Malmö nu". Så jag ringde och jag har i ärlighetens namn ingen aning om vad jag gör men jag ska träffa en kvinna imorn och prata om, ja jag vet inte vad. Om ett jobb? Kanske? Två så jobbiga saker efter varandra tar liksom ut vartannat så jag känner mig helt lugn nu och bah "Jaja det löser sig väl". Men helt ärligt, jag är mest nyfiken på vad som kommer att hända. Ni vet när man uppriktigt bara tänker "Åh jag undrar hur jag kommer att hantera det här?". Så liksom. Den känslan.

Anyhooow nu gör jag tomatsoppa på färska tomater med massor med vin, vitlök, persilja och oregano. Och chili. Dom två finaste komplimangerna jag har fått av Musse är:
1) Att jag ser ut som en folksångerska
2) Att jag gör väldigt god tomatsoppa

Nr: 341

Min terapeut säger att jag måste lära mig att våga misslyckas. That comes in handy när jag nu anmält mig till en doktorandkurs som typ skrämmer livet ur mig. Är ju inte doktorand men jag frågade läraren om jag kunde gå den och det var lugnt. Det hade ju i och för sig varit en bra idé om jag läst igenom kursplanen först, för jag missade den där lilla detaljen om ett tjugosidigt paper som ska lämnas in, plus mindre paper till alla seminarier. Men då tänkte jag som sagt att det här är ett utmärkt tillfälle att öva mig på att misslyckas, ni anar inte. Gode. Tid.

Nr: 340

Började dan med att komma på att "Åh fan jag har ju bokföringsmöte om en timme". Oh noes. Sen insåg jag att det var två timmar dit så det känns lugnt. Men ändå. Nu dricker jag te och äter rester av gårdagens smördegssnittar. Tanken: jag FÅR inte käka upp allt när Musse är på jobbet. Det är så pinsamt. Men bah kan inte låta bli smördeg med fetaost. Gud ni känner ju mig.

torsdag 25 augusti 2011

Nr: 339

Imorn åker vi till Musses föräldrahem över helgen. Det viktigaste på min packlista: resorb. Det brukar bli bubbel galore och man säger inte nej till svärmor i första taget. Vad jag också funderar på: att hälla i mig en liter tranbärsdricka innan vi åker imorgon, för det är sensommar och fuktigt och det är som gjort för urinvägsingektioner och det är inte för inte som jag kallar Musses hembygd för "Pesthålan". Det råkar nämligen vara fuktigt och dant där och vi vet ju vad vi tycker om fukt. Jag säger det med kärlek, men faktum kvarstår och jag tar inga risker. Tranbärsdricka it is.

Nr: 338

Amen hörni det här är ju för tråkigt, här händer ju nada. Ska vi ändra på det? Klart vi ska. Stackars lilla bloggen har blivit alldeles bortglömd och ensam, så kan vi ju inte ha det. Efter flytten har jag fortfarande inte the interwebs på min egen datta så nu lever jag farligt och dattar på Musses datta vilket är lika med att han, eftersom jag suger på datorer och typ inte ens kan radera sökhistorik, kommer att hitta oss här! Gode tid hur ska det gå? Jag har ju hotat med att jag har en blogg som heter "Saker Musse gör" och det är ju baske mig inte långt ifrån, men han, som hänger på internet jämt har gjort noll och inga försök att hitta mig. Tyder inte det på bristande intresse om något? Bah, jag finner det faktiskt lite upprörande. Hade han haft en blogg hade jag ju slängt mig över den. Men inte Musse.

I alla fall - vad ska vi prata om? Jag har massvis att säga, till exempel har vi köpt ett nytt bord. Vi auktionsfyndade i lördags. Vi hade egentligen spanat in ett par fab nattduksbord men dom började på elvahundra så istället tröstköpte vi ett litet soffbord för tvåhundrafemtio pix. När vi hade fått det på plats fällde vi varsin kommentar. Min var "Det är lite vulgärt". Musses var "Det andas Simon Spies", och ni kan bara ana hur nöjd han lät när han yttrade detta. Det har snidade ben och marmorskiva och en air av kolonialexotism. Vårt tema för inredningen är "eklektiskt". Jomen vettni, fint ska det va! I verkligheten innebär det arvegods från mormor, blandade auktions- och loppisfynd, saker jag har hittat i sopen samt en bönematta och en menora. Välkommen hem till Musse och Mary!