fredag 18 november 2011

Nr: 382

Måste ju i och för sig revidera mitt kålinlägg, för OMG grönkål! Älskar. Nobody puts grönkål in a corner, om man säger. Köpte fin och färsk innan, som jag ska ha i morgondagens lördagslasagne. Morotslasagne med lite grönkål och fetaost. Anyhooooooow, jag excellerar i tristess. Hörde dock på Spanarna att tristesse är det senaste, all the rage. Det är inne att ha tråkigt, man är nästan lite hipp då. It's hip to be beige, helt enkelt.

(En passus, givetvis helt utan värde eller intresse: på min skrivdatta har jag lagt in så många autokorrigeringar och kortkommandon att jag numera alltid förväntar mig att när jag skriver in tex he, på vilken datta som helst, så blir det helt enkelt. Blir det inte. Jobbig grej. Slut på meddelandet.)

Jaha nu ska jag snart på möte, var så dum att jag bah "Jaja jag kan den artonde" utan att kolla vilken veckodag det var, så nu sitter jag här med ett brf-möte på fredagskvällen = är lite dum. I am soooo hitting the wine for laterz, om ni hajjar.

Nr: 381

Saker jag gör: Svänger på mitt te typ fem gånger. Minst. Spelar ingen roll hur svagt det blir, en gång till går alltid. För att ni riktigt ska förstå hur illa det är - jag har även vid tillfälle räknat ut hur mycket varje tepåse kostar mig beroende på hur många gånger den används.

Sak jag har tänkt på idag: Att jag aldrig lär mig att kål inte är en särskilt kul grönsak. Har typ tre kilo av både röd och vit i kylen och vete honken vad jag ska göra med alllt. Damn you Hemköp och dina lockpriser på två kronor kilot, damn you! Gjorde rödkål förra veckan, först blev det gott och sen blev det räligt så nu kommer jag inte att kunna äta det på länge. Och sen gjorde jag vitkålssallad som belv dötrist och nu, bah vill inte. Kålsoppa någon? Det kommer ju att bli det, det vet jag, kan ju inte med att slänga möget.

I helgen ska jag provlaga ett nytt recept till jul, på göttbullar. Har köpt sojagranulat. Dom gamla favoriterna gjorda på mandel funkade ju inte alls med äggersättning, det blev katastrof när allt smälte i grytan på julafton, quelle dommage! Så jag hoppas på det nya receptet och längtar efter göttbullar och äppelmos. Återkommer med en givetvis på alla sätt rafflande uppdatering.

Annars då? Allt är så jämrans tråkigt att jag dööööör. Känner idag att inte ens gårdagens chokladkalenderinköp kan få mig glad. Och då är det baske mig illa.

måndag 14 november 2011

Nr: 380

igår, hade väl vad som kan kallas en bra söndag - jobbade lite, gick på stan och drog i nedan nämnda julförkläde, klappade på en ny bäbis, åt pizza och såg på The Wire i sängen. Ändå, bara en känsla av att allt är så erbarmligt tråkigt. Var morrig hela dan. Varför känns det så? Saker borde kännas bra och ändå så just det här "Är det här allt? Va? Är det verkligen inte mer än såhär". Och då är jag ändå en vansinnigt lättroad typ som inte begär partaj och äventyr och en aldrig sinande ström spännande karlar, men lite mer spex vore ju inte helt fel.

Nr: 379

En grej jag har, jag litar aldrig på Musse när han börjar prata om att "Ja men den och den var ju med i den filmen....", inte ens när är filmer jag inte har sett tror jag på honom utan kan mycket väl opponera mig ändå. Som allra bäst är jag tyst och tänker "Jaja det kollar jag på Imdb sen". Fast i de allra flesta fallen VET jag ju att han har fel eftersom det är inte mycket jag kan men filmer och skådisar är jag en sjujäkla fena på. Min stoltaste stund var när Musse i över en halvtimme försökte komma på namnet på en engelsk skådis och googlade allt han kunde tänka sig typ "funny looking actor with moustache" och jag till sist inte kunde låta bli utan bah "Ge mig datorn" och hittade mannen i fråga på en sekund. Han var tillbörligt imponerad. Det är ju liksom bara skräp som fastnar i min usla hjärna men det hade ju å andra sidan varit riktigt illa om alla filmer jag har sett inte hade givit något resultat alls.

En annan sak - är det fel att vilja köpa matchande julförkläden? Hans och hennes, dock likadana. När jag tänker på det känns det kanske inte helt normalt. Men gulligt liksom. Eller? Nej?

fredag 11 november 2011

Nr: 378

Mejlade Musse nyss, bah "Hur var det, skulle vi gå ut och dricka vin ikväll? Vill mest veta om jag ska sminka mig eller inte...". Här slösar vi inte på mascara i onödan. Svaret blev att jag skulle sminka mig. Gött.

Middan igår var fin, Musse härjade i köket medan vi andra drack bubbel framför Masterchef. Alltså ni anar inte hur mycket jag ÄLSKAR engelska Masterchef. Det är så fab. Älskar John och Gregg. Älskar att alla är snälla och att det inte är den vanliga förolämpnings. och förnedringsteven. Mitt bästa program. Sköj varje dag. I alla fall, sen ropade Musse "Nu är det serverat" och vi åt massa gryta och pressad potatis och gelé och inlagd gurka och brysselkål och rödkål och det var fab.

onsdag 9 november 2011

Nr: 377

Tillfällen när funktionen "radera webbhistorik" comes in handy: när man (och med man menar jag givetvis pucko-Mary) inte vill att Musse ska se att man har läst om celebrity babies på People magazine. Alltså suck. Varför gör jag det? Svar vet ej.

En annan sak, inte relaterad: alltså människor som köper elektriska mjölkskummare? Varför köper man det? Varför finns det ens att köpa? Blir lite ledsen. Det är ungefär som vitlöksskalare. Det gör ju världen lite sämre att det finns en marknad för slika produkter.

Mhv Mary, reaktionär och mossig waaayy before her time

Nr: 376

Idag har Musse och jag en dejt efter hans jobb. Det kan inte bli mer Musse & Mary än såhär: vid fem ska vi ses vid Malmös gotiska kyrka och tända ljus, sen ska vi spankulera till Hollandia och äta bakelse. Fråga mig inte varför, men Musse bestämde det härom dagen och jag är inte den som är den. Det kan ha att göra med att vi inte tände ljus i körrkan i lördags, när det var allhelgona. I alla fall, ser mycket fram emot det. Jag har inte så många döingar men jag tycker om att tända ljus för dom jag har.

In other news: alltså jag är på allvar störd. Jag sitter och jobbar med min uppsats och hittar gamla grejer och bah "Men gud det här är ju bra, varför har jag inte gjort klart det här?". Alltså på allvar. Men ändå, skön känsla när man kan smacka in ett antal färdigskrivna sidor, bah tjoff tjoff.

En jobbig sak dock, man får inte vara lustig i uppsatser. Det är jämrans tråkigt faktiskt. Det blir ju mycket roligare så. I och för sig, jag roas ju också av att inkorporera ålderdomliga och mossiga uttryck som "tarvas" och "förfäktar", så jag får väl underhålla mig med det istället. Planen är att vara rimligt klar till jul och sen lägga fram möget i januari. Men alltså det är så erbarmligt tråkigt. Eller kanske mer jobbigt. Här kör vi på minsta motståndets lag vettni. Men anyhooow, jag försöker peppa mig själv med att det är bättre att jag skriver järnet nu i november så att jag kan julmysa med gott samvete sen. Och med julmysa menar jag äta och se på film. Älskar min familj, för flera veckor sen började vi prata om vad vi ska ha till jul och vem som gör vad. Svärmor frågade mig hur vi firar jul och jag bah "Ehh ja alltså vi GÖR ju inte så mycket, vi umgås och äter.....". Men alltså det är väl det julen är till för? Non?

Imorn är det Mårten gås. Jag ska bjuda på höstmiddag, sans gås givetvis. Men med äppelkaka. Och med sojabitar. Inte till äppelkakan, men till rödkålen och brysslarna. Är lite skeptisk men åt det förra veckan och det var gott, inte soggigt som när jag senast åt det för typ femton år sedan. Anyhoooow, det var väl allt att *hostharkel* intresse som jag hade att bjuda på idag. Later gators.

måndag 7 november 2011

Nr: 375

Igår kväll kom vi hem efter en allhelgonhelg i Småland i Musses föräldrahem. Det första vi gjorde efter att ha packat upp lite var att göra en termos med te och parkera oss i sängen framför dattan och kolla på tre avsnitt av The Wire och det senaste True Blood-avsnittet. Svt play i mitt hjärta alltså. Älskar The Wire. Min favorit är Omar. Musse är helt hooked också, till min stora förtjusning. Jag har sett det innan och peppade, bah "Åh det är så bra".

När vi var i Småland rädade vi svärföräldrarnas vind och fick med oss jättefina tallrikar och assietter hem. Svärmor bah "För min del tycker jag att dom ska till tippen" och jag bah "Jamen det är nästan som tippen hos Musse och mig". jag förstår inte hur man inte kan tycka om gamla saker och tycker jättemycket om att ha något som kommer från Musses farmor.

Nyss tillbringade jag en timme i telefon med modern. Älskar min mamma, hon är så fin. Kan inte förklara men hon har så mycket känsla, och hon skulle aldrig säga vad man borde göra utan bara att man ska göra vad som känns rätt. Hur fint är inte det? Ibland glömmer jag bort hur fantastisk hon är, även om jag klart vet det, men hon är så fin och jag önskar att jag var mer som hon. Ska försöka bli det. Allt det bra jag är har jag fått av henne.

måndag 31 oktober 2011

Nr: 374

Jag måste bara få skryta lite om min världsarara pojkvän. Mussebubbsen alltså, ibland får han till det. I lördags tillbringade jag hela dagen i min mors kök och fixade inför hennes sextioårsbjudning. Musse anslöt för drink fram mot kvällen och när jag stod stressad i köket och härjade över något sa han "Det finns en överraskning hemma sen" och jag bah "Åh är'e en mops?". Det var inte en mops, men nästan lika bra. För ett tag sedan såg jag en jättefin mässingsskål i fönstret på Rågers antik. jag tog med Musse och bah "Åh titta är'en inte fin en perfekt skål till jul att ha julgotter i". Den hade den där härliga airen av tyskt högborgerligt tidigt nittonhundratal som jag finner alldeles förtjusande. Så när vi kom hem i lördagskväll så stod den på vårt lilla soffbord, fylld med äpplen och clementiner och marsipanbröd och Musse bah "Grattis på hösten". Jo han sa så. Jag älskar hösten. Och Musse, som ni förstår.

måndag 24 oktober 2011

Nr: 373

Inledde veckan med ett besök hos min terapeut. Efter att ha bokat nytt möte så sa hon "Jaa men vi har ju tid kvar, är det något annat du vill prata om?" varpå jag sa att "Jooo jag tycker ju ofta att jag är ful fet och äcklig" och hon riktigt sken upp och bah "Men det är kan vi arbeta vidare med nästa gång", haha. Gött mos.

Dagens älsk: Musse som när han väckte mig vid sjusnåret, innan han gick till jobbet, sa "Och så får du leta sen för det finns lite plugg-gottis gömt till dig någonstans". Jag bah "Oh var? Vad?". Vaken på en gång. Sen hittade jag en liten skål med chokladhjärtan, punschpraliner och sura nappar. Golle. Bara dörför måste jag ju pluga också. Så det gör jag. Jag skrivör och är viktig. Men ändå, så jäla skämsigt det känns att prata om sig själv som vore man en viktig forskare. Dör lite på det. Jämrans metodkapitel.

tisdag 18 oktober 2011

Nr: 372

Just det ja, pannkakorna blev ju katastrof, jättefeta och räliga och jag vägrade äta dom. Musse käkade till lunch på jobbet, han räds inte lite smör. Men däremot, i lördags gjorde jag något jag velat göra länge, nämligen fuskchokladmousse. Det är ju ägg i alla goda efterrätter och det stör mig, särskilt eftersom chokladmousse är kalasgott. Jag mosade fyra bananer, smälte mintchoklad och rörde ner i moset, hade i lite vaniljsocker, lite kakao och maizena för att göra det tjockare. Sista hade jag i lite vispad grädde. Sen fick det stå i kylen medan vi gick på vernissage. När vi kom hem pyntade vi på med lite grädde på toppen och sen åt vi med god aptit. Det blev mer som pudding än mousse, inte riktigt så fast som jag skulle vilja ha det, och kanske lite för bananstarkt i smaken. Men ändå, det är en början. Med lite förbättringar här och där kan det nog bli hur bra som helst. Nästa gång tänker jag testa med avokado. För fastheten. Rapport följer.

Nr: 371

Det finns ju inte en endaste blögg där det inte tjatas om hur bra det är med torrschampo, och eftersom jag är en fast anhängare av att tvätta håret så sällan som möjligt så gjorde jag slag i saken förra veckan. Tillbud på Åhléns, bara sextio pix och den lilla rosa flaskan blev min. Efter alla hyllningar väntade jag mig underverk, men tja, det luktar gott och blir ju inte sämre men jag vette fan alltså. Försöker ju ändå se okej ut på håret och anstränga mig lite så varför inte.

Inatt sov jag förresten på soffan. Musse är sjuk och snarkade och stökade och efter att ett par gånger ha petat på honom med ett "Amen du snarkar" så gav jag upp, tog min kudde och mitt täcke och lade mig i soffan. Tack och lov att vi har ny soffa för den gamla soffan var typ en och femtio lång och stenhård. Men ändå, inte jättepigg. Och ont i ryggen. Tur att jag har bästa lillsyrran som mejlade, "Jag har en pilatesboll till dig och har satt samman ett program". Bålstärkande, snälla övningar. Jag blir helt rörd.

Ute regnar det. Musse sjukdattar i vardagsrummet. Jag ska sätta mig med två intervjuer. En tisdag.

torsdag 13 oktober 2011

Nr: 370

Funderar förresten på att fria till Musse. Jag tror att grejen är att jag har lagt fram det hela dåligt. Tänker dock att det här kommer att kräva väldigt mycket bubbel för att övertyga honom. Är han lite berusad går han med på det mesta. Det var ju så jag sålde in "Musse" till exempel.

Nä skoja.

Nr: 369

Ibland får jag en obändig lust att låtsas att jag inte alls är fattig som en kyrkråtta. Jag har spanat på en dösnygg jacka som hänger i fönstret i en butik, och igår när jag gick förbi så gick jag in och bah "Är det här den jackan som hänger i fönstret...?" som om jag någonsin skulle handla en jacka för över tretusen pix, och bah provade och sen "Nej det var nog snyggare på galgen än på mig tack så mycket". Kändes gött på nåt sätt liksom.

Avskyr förresten när expediter ska börja jiddra och säga töntiga saker som "Men den ska liksom va lite oversize sådär...", får utslag av det. Oversize, amen hjälp mig.

Nr: 368

i tisdags gjorde jag ärtsoppa. Har aldrig gjort det förut, gammal hederlig soppa på gula ärtor med mejran. Det blev.....ärtsoppa. Gammal hederlig ärtsoppa. Efter att ha ätit det två dagar på rad med en tredje på lut så förstår jag ju att det finns en anledning till att man har pannkakor till. Så spexigt är det liksom inte. Så ikväll blir det pannkisar. Jag har tagit fram och oljat in pannkaksjärnet, det måste vara mammas gamla som jag på något sätt har lyckats snika till mig. Vanligtvis gör jag tjockpannkakor med bakpulver, det är simpelt och jättegott. Men idag känner jag att jag baske mig ska försöka bemästra tunnpankakor i en gjutjärnsstekpanna. Det känns lite som ett husmorsprov. Det ska gå. Alla som har varit med när jag har stekt pannkakor och vet hur förbaskat arg och sur jag blir när pannkisarna inte gör som jag vill inser givetvis att Mary + pannkakssmet + tung gjutjärnsstekpanna = katastrof och femton utbrott. Varför jag blir så arg? Jag hatar när saker jag gör blir dåliga och fula. Det provocerar mig något enormt. Och så känner jag mig så misslyckad. Även om det bara handlar om pannkakor.